Aftonbladet – 16 december 1861, sida 2

Men ...t 7 Under det att gubben talat, hade hans eljest obetydliga hvardagsfigur nästan vuxit, pannan höjt sig, ögonen kastat eld och lågor omkring sig. Men4, upprepade han, en väl afvägd, samhällsanspråken förnuftigt erkännande och motsvarande konstitution skall hos oss ej vinna framgång, utan en förfärlig katastrof. Skall Sverge styckas, skall dynastien falla? Gå huru det vill, men århundradets stora problem skall en gång lösas, lösas såsom ett sorgespel för partierna, såsom en ärorik och lysande seger för folket. Gubbens ans:gte sjönk liflöst och blekt ned i hans. händer. Men efter en stund höjde han det åter upp. ; j tGudilofiX? sade han, din fars bortgång var en stor förlust.Förestående stora strider vinkade honom med medborgarkronan.t FJERDE KAPITLET. Kamratskapslif, Lönner hade sagt att jog, för att fullkomna mina studier; borde ingå i stadens trivialskola. Jag begaf mig till rektor, examinerades och befanns i flera ämnen ega vida större kunskaper än måttet för undervisningen der. Emellertid blet jag mottagen samt inskrifven i högsta klassen. Den dag då jag gjorde milt inträde i skolan -— det var en morgon, innan lektionerna ännu tagit sin början — såg jag mig för första gången omgifven af kamrater. Det gladde mitt friska och ungdomliga sinne, men det vaktadt kände jag mig något häpen och brydd öfver den hvimlande hop af bångstyriga pojkar och putsmakare, som på alla sidor gurrade omkring.