Aftonbladet – 13 december 1861, sida 2

Article Image
så litet som möjligt skiljde sig från de vanigtvis brukliga, så att de af de mindre bemedlade i hvardagslag kunde begagnas och atslitas samt således ej förorsakade någon särskild omkostnad: Blott ett kompani, det emte, hade i någon ån afvikit från denna .d vid bestämmandet. af sin uniform, geom anbringande. af snörmakerier på rocken och breda hvita passeppiler på byxorna; nen man har länge haft för afsigtatt ändra lensamma i öfverensstämmelse med. den öf-iga kårens, som genom: sin enkelhet och zenom frånvaron af allt som kunde betrakas såsom onödig grannlåt också vunnit allnänt bifall af hutvudstadens utom föreninsen stående befolkning. Hufvudstadens skarpskyttar kunde med någe: stolthet veta ned sig, att de gåfvo det öfriga landet ett vackert föredöme af flärdfrihet i detta hänseende, ett föredöme, som äfven haft. ett synnsamt inflytande, enär, så vidt vi kunna srinrg oss, blott på ett enda ställe i landet, i Norrköping, fråga uppstått att på skarpskytteuniformen anbringa några graunlåter, såsom broderier och dylikt. Oaktadt här i hufvudstaden vid uniformens anläggande ingen för alla bindsnde föreskrift blifvit meddelad eller gemensåm öfverenekommelse träffad, var man. emellertid nu på god väg att ernå den så önskvärda enbeten, enär den mörka enfärgade rocken redan från början var gemensam och man hållit -på atv efter hand öf vergå till gemensam färg äfven å underkläderna (den af armån anlagda blågrå), så att den enda skiljaktighet, som derefter ännu egde rum i de olika kompaniernas uniformer, bestod deri, att ett par kompanier buro hattar, de öfriga mössor, en skiljaktighet, som man dock hade anledning för-moda äfven snart skulle undanrödjas. Ett beslut, sådant som det af första kompaniet fattade, hvilket icke går ut på att närma sig nyss antydda mål, utan tvertom innetattar införandet inom en afdelning af föreningen af nyheter i uniformen, hvilka man med temlig visshet kan antaga icke skola blifva af de öfriga antagna, innefattar början till en splittring, som ingalunda kan vara önskvärd. Vi veta ganska väl, att meningen är, att en uniform, sådan som den af första kompaniet bestämda, skulle anläggas af en hel bataljon, men det torde ej. böra törbises, att ett definitivt bildande at bataljoner ännu torde vara för tidigt, medan ännu alltjemt nya korporalskaper uppstå, hvilka skola till kompanier formeras, och man ännu icke kan veta hvarken huru många dessa blifva eller hvilka af dem som, med afseende på de trakter inom hvilka de bo 0. s. v., lämpligast böra till bataljoner sammanslås, något som för öfrigt ej torde böra försiggå utan medverkan af öfverbefäihafvaren och styrelsen. Börjar man medbataljonssammanslagningar för tidigt, så är fara värdt, att det som en gång blifvit förenadt åter måste upplösas. Detta synes äfven stadgan hafva afsett, då den ills vidare blott förutsätter kårens indelaing på kompanier, hvilket naturligtvis ej hindrar, att de kompanier, som äro närmast belägna till hvarandra, vid tiden för vataljonsexercisen förena sig till dess öfvande. Dessutom vill det synas, att äfven om bataljoner nu skulle bildas och det skulle inses att den ena bataljonen kan i sin uniform afvika från den andra, borde väl -beslutet i ämnet fattas af bataljonen gemensamt eller af deputerade från de olika kompanierna, men ej på förhand bestämmas endast af ett kompani, de öfriga ohördan. Våra vigtigaste betänkligheter. mot beslu:et äro likväl, att det innefattar ett för den goda saken föga gagneligt beträdande af miformsförändringsbanan, samt att,hvarje åtgärd, genom hvilken man ökar de med inträdet och qvarståendet i skarpskyttarnesle1er förknippade: kostnader, måste verka afskräckande för de mindre bemedlade och så:unda beröfva folkbeväpningssaken medverkan af betydande krafter, som eljest stätt densamma till buds. Inom det första eller s. k. södra kompaniet af Stockholms skarpskylteförening bar hittills gifvit sig tillkänna ett atmärkt nit och en fosterländsk ifver, såväl vid reglerandet af kompaniets egna angeläzenheter som, med afseende. på allt, som sunnat främja folkb:väpningssaken i allmänhet, hvarföre man har skäl hoppas, att sompaniet icke skall vilja vidblifva ett beslut, som dess medlemmar nog vid närmare aftersinnande Jära inse skulle kunna ha ett gynnsamt infly ande på den sak, för hvilsen de så varmt intresserat sig. För vår del tro vi, att det..som, inom Stockwolms skarpskytteförening ännu kan bevöfva åtgöras med afseende på uniformsväsendet, bör afse åstadkommande af enhet de delar der sådan ännu geaknas, samt att astställandet af hvilken persedel som bör blifva gemensam, i de fall der olika nu be: sagnas, lämpligast kunde ske vid ett samnanträde af deputerade tili lika antal från varje kompani, der majoritetens votom olefve afgörande. Vi ha något utförligt sysselsatt ,.oss: med at ämne, som vid första påseehde kan synas obetydligt, men som dock isjelfva verset icke saknar sin vigt, då beträdandet af n oriktig väg i förevarande afseende kan verka menligt på folkbeväpningssakens utveckling i allmänhet. : NORGE. Rikstidenden meddelar på sätt som följer ydelsen af det åt excellensen Sibbern med; lelade afsked: H. M:t, som icke kan neka 1. exc. statsministern Sibbern det af honom . underdånighet begärda entledigande, beviljar honom härmed i nådev afsked från let sf honom innehafda statsministersembetet, hvarvid H. M:t dock ej kan annat än beklaga statsministern Sibberns afgång från den viotioa och ansvarsfulla befattnine. som

13 december 1861, sida 2

Thumbnail