Aftonbladet – 12 december 1861, sida 2

MUSIK. Såsom en omvexling uti de musikaliska RTB BT som syskonen Neruda en ängre tid..på Mindre teatern; beredt: Stockolms allmänhet, .. gafs. af dessa utmärkta sonstnärer i tisdags uti -de:la Croix sal, med biträde af. hr dAubert; en,qvartetisoir,. der .de äfven väckte .det lifligaste ,intresse. på i Det ligger något ovanligt lefvande och friskt i deras föredrag,-som gör att man icke-lätt-kan--höre sig -mätt;.emedan deri alltid framstår något nytt något för stunden: värmande,jemte det i kompositionen inneboende värdefulla och sköna: Detta onämnbara — Sergels Xtusan djefla — finnes. här, .isynnerhet hos Wilhelmina Neruda, hvars fiolspel är em den-ledigaste och mest poetiska konversation i. toner. Man tycker att. hvarje. motiv under hennes fingrar får lif ochgestalt;frågor och svar aflösa hvarandra harmoniskt, energiskt, utan beräkning, utan spasmodiskt effektsökeri, så som man just kan tänka sig em riktigt klar och sund menniskoande i fri och naturlig rörelse yttra sina tankar — tankar, hvilkas välljud så sällan tolkas. fattligt för enhvar: I de storå konserter hon utfört, har man beundrat det kraftfälla, sjelfständiga uttrycket lika mycket som den säkra, ja djeriva tekniken. Men rörande,, enkel och vek kan äfven hennes ton . blifva, då hon. återgilfver kantablare satser, såsom tillexempel detsköna dagiot i Mozarts B durqvartett; hvilket utdes i kompositionens anda på ett i sanning hänförande sätt .Meudelsohos-qvartett (den fö på programmet) gick kanske bäst. De laftiga figurer, som tyckas vara Mendelsolms älsklinguttryck, funno:af dessa artister en fulit: poetisk tolkning. Canzonettan med sitt folk ka motiv, inväfdt i de mest.spirituella -rythmer oeh vändningar, elektriserar ovilkorligt. I Beethovens sköna F-durqvartett, som gafs sist, blef Wilhelmina Nerudas. ton någon , gång litet .sväfvande, men detta föranleddes. troligen: af trötthet; ty tre gånger fyra, säger tolf, långa ensemblesaker inom tvenne timmar måste verkligen prölva. en .qvinnas vanligen spädare-kratter ganska betydligt. Syskonen Neruda lärer komma alt qvardröja här längre än som från början ämnadt var och några flera qvartettsoirer: torde vara att motse, så mycket intressantare som denna: musikgenre hos oss år mindre. kultiverad. Dock: ville: vi tillrådarde ungavartisterna att icke fastställa alldeles! så höga inträdesafoiiter, som vid första soiren, emedan stockholmarne blifvit uppledsna vid dessä ständiga prisförhöjningar och torde— kanske icke utan skäl — aånse. sig böra för något modereradt pris få höra artister, som de så. välvilligt. omfattat och som mången redan -10—12 qvällar offrat tid och pengar för att få höra. Hr. Stjernström. gjorde . ganska . klokt. uti alt nedsätta sina relativt till: hans teaters små oråkostnader redänansenligt tilltagna priser. Och kongl. teaterdirektionen: har för sina högre priser fått en kännbar minnesbeta : oftast glest -besatt-salongs Kongl: teaterns KOR Rv mg af Martha aflopp äfven mindre lyckligt; men det var att förutse, då man påminner sig huru denna operas-hufvudpartier här förut. varit upps burna af särdeles utmärkta artister, såsom Ander, Julie Berwald, Betty Boye m. fl., hvilkas blolta inträdande på scenen väckte det lifligaste intresse. Den godmodige bonddrängen Plumkett, som var en af hr, Walins. bättre roller, tyckes ossicke precist vunnit på att hafva råkat i hr Willmans händer; fr W. sjunt ger mycket vackert; men gör — om. vi så få uttrycka oss. — alltid en smula: bandit af sina persönager, äfven om det är den fredlioaste och gladlyntaste menniska i verlden han fått alt framställa. Lyonels parti torde hatva blifvit något för hastigt instuderadt af hr Dahl Ten tycktes nära gren, som på flera stäl