Sedan konungen anländt, följde han honom ock troget i spåren. Men derunder skulle han likväl upptäcka något inom sig, hvarom han troligtvis förut ej håde kännedom, nemligen att han hade ett.hjerta. Atenunderbar skickelse föll det sig så, att tvenne små vackra masker, alltjemt svifvade eller dansade, alldeles såsom skyddsenglar Omkrirg konungen. Det var två barn, två små flickor. Hvart konungen gick, omgålfvo de honom. I enlighet med sin förmenta pligt, grep Ankarström mer än en gång efter pistolen, men sänkte den åter I fickan, gripen a! den qvalfulla tanken att skottet möjligtvis skulle kunna träffa någon af de små. Ribbing, som stod vid Ankarströms sida i det ögonblick då denne slutligen tog sitt beslut och riktade mordvapnet, såg hans hand darra och ryckte derföre pistolen från honom samt aflossade skottet. Du kan lägga anekdoten på .ditt minne. Enskildt har jag all anledning att trö på dess riktighet. Men låt oss gå vidare. Var Gustaf III älskad af aristokratien? (Neej. CHvad hyste de då för känslor för honom? Hatets. Och orsaken dertill? Revolutionen 1772.4 a de honom orpphörligt, alltjemt? tja. Vill man riktigt lära känna en viss tid, är det ej nog att blott taga kännedom om historieskrifvarnes framställningar. De gifva oss oftast blott benranglet, utan kött och blod, utan lif och själ. Man skall läsa, ja till. och med sjelfva skandalförfattarne; de blotta åtminstone .uselheten hos det parti, i hvars tjenst de uttömma sitt gift. Jag har ett sådant poem Här från 1786. Ni skall få hörajhvad adeln då var.