Aftonbladet – 9 december 1861, sida 2

i styrka--och svaghet, allteftersom tankar och känslor vexlade. Jag fullgjorde din fars alla uppdrag med hjertats hela beredvillighet. Om jag haft förmåga att läsa i hans öga, skulle äfven det största. offer icke hafva varit mig svårt. Och ändå ålade han mig några, för hvilka jag darrade. Men försynen underkastar mig väl dessa prof till min egen nytta. Jag hade inpackat en mängd manuskripter, bref och handlingar i tvenne paketer. Sedan de voro färdiga, bad din far mig taga pennan och skrifva adresserna. Jag gjorde det. Skrif, sade han, Lönners namn på det der.: CLönner? cAfven jag, min son, upprepade, såsom du, hans namn med fruktan ; men jag full gjörde uppdraget. På det andra paketet bad han mig skrifva Eskolins namn. cOckså Eskolins namn, min mor?4 Som jag säger, Gudiloff. Jag kände en obehaglig ryckning i min hand, ch skret namnet. Jag kände mig nöjd och glad, då jag fick kasta bort pennan. Delad emellan tvifvel och tro på dem, har mitt omdöme sväfvat till och ifrån. Full af oro har jag tvekatimin pligt, då jag sagt mig, att Lönner och Eskolin icke förtjenade så oinskränkt förtroende, som din far gifvit dem, att de skulle kunna miss bruka dessa papper, på hvilka kanske din fars anseende, hans heder och ära bero; men jag bar äfven tänkt på annat sätt. eSålunda har jag frågat mig, om någon annan än den, som fullkomligt känner dem, med skäl kan bedöma dem. 4Icke kan jag säga att jag känner dem; men din far måste ha gjort det. Men om nu han var den ende, som kände dem, bör han ock vara den ende, hvars on.löme, gäller,