Aftonbladet – 9 december 1861, sida 2

erligheten, hvarpa svarades: Lunds och 1 falmö sångföreningar dricka kl. half 10 Hel-lt ingborgs sångförenings skål. — I Göteborgs-Posten skrifves den 6:e: Tyska operasällskapet hitväntas i början af ästa vecka, sedan ångfartyget Strömstad dag på morgonen afgått till Köpenhamn tt derifrån afhemta detsamma. Sällskapets peronal utgöres af: prima donna, demoiselle Völers; secunda donna, mill Görtzer; dramatisk ångerska, fru Beck; första subrettsångerska, : oll Wiener; andra subrettsångerska, mll Salon; j: enore eroico, hr Lasker; första lyriska tenor, ! ir Hoffmeister; andra dito, hr Osann; förste ba: yton, hr Hoyer; andre dito, hr Liiders; bassån! are, hrr Meyer och Backmeyer; samt basbuffo, ir Barnack. Kören utgöres af 8 damer och 8! errar. Kormästare är hr Fiedler. Dessutom : nedfölja maskinist och åtskilliga behöfliga fylliader i orkestern. Sällskapets repertoir är särdeles rikhaltig och ipptager a je saker:. Mozart; Trollflöjten; : figaros bröllop; Don Juan; Enleveringen ur eraljen. Weber: Friskytten, Beethoven: Filelio. Flotow: Stradella; Martha. Lortzing: Jzar och timmerman; Vildskytten; Undine; Vaoensmeden. Weigl: Schweizerfamiljen. Kreuter: Nattlägret i Granada. Gläser: Örnnästet. Nicolai: De muntra fruarnai Windsor. Herold: Zampa. Meyerbeer: Robert af Normandiet; Hugenotterna. Adam: Postiljonen från Lonjumeau. Boieldieu: Hvita frun. Mehul: Målaren och modellerna. Auber: Fra Diavolo; Den stumma från Portici; Muraren; Sirenen; Hin ondes andel. Balfe: De fyra Hajmonsbarnen. Ros sini: Barberaren i Sevilla; Wilhelm Tell. Bellini: Norma; Belisario; Romeo och Julia; Sömnsångerskan. Donizetti: Regementets dotter; Kärleksdrycken; Lucie af Lammermoor; Linda från Chamounix. Verdi: Trubaduren. — Mad läser i Ystads Tidning: Grosshandlaren Carl J. Jansson från Göteborg, hvars förtjenstfulla verksamhet att hit i landet införa och till nytta komma åtskilliga i utlandet brukliga landtbruksmaskiner är till fullo bekant, har i dessa dagar å handlanden Kemners strax utom staden en jordegendom låtit anställa roftröskning med ett nyligen af hr Jansson från incoln 1 England införsknfvet, transportabelt er Detta tröskverk är af en helt och hållet nyinvention. Det är konstrueradt denna höst och är således en nouveaute nästan på samma gång i England som i Sverge, hvilket förhållande bevisar, att man i vårt fädernesland börjat följa med sin tid att ej för länge dröja med att använda de gagneliga uppfinningar som göras. De väsendtliga fördelar som detta verk synes ega framför andra som varit begagnade i denna ort, äro större enkelhet och lätthet att sköta, enär dess delar göras rörliga endast med tre remmar, då andra verk deremot behöfva 8 å 10 sådana: Sedan den egentliga tröskningen blifvit verkställd, d. v. s. sedan tröskeylindern slagit säden från halmen och säden genomgått sållen, samt dervid varit utsatt för en fläkt som bortfört ämter och agnar kommer den ganska ren in i en cirkelrund reservoir, hvarest finnes ett kringgående hjul, som icke allenast körnar (afnöter spetsarne på) säden, utan äfven medelst centrifugalkran: uppkastar den till sådan höjd, att den kan genom dertill afsedda öppningar nedrinnai säckar, färdig till afhemtning: Sistl. fredag tröskades 6-radigt korn, hvilken sädesart anses vara den mest svårtröskade. Detta arbete lemnade det vackra resultatet af 19 tunnor på en timme, hvilket på vanlig arbetsdag, beräknad efter 10 timmar, gör 190 tunnor. Ingen säd lemnades qvar i halmen och man kunde ej förmärka att ett enda korn bortblåstes bland agnarne eller på annat sätt förspildes. — Från Strömstad skrifves den 33:e till Handelstidningen: Skeppet Kristiania Parr, från Dröbak, om 151 kommersläster, på resa i barlast från London till hemorten, förolyckade totalt på södra Väderöarnes skär den 26 November. Det fördes af kapten C. Jensen, som med sin besättning, 12 man, vid det att masterna vid strandningen föllo öfver på ett skär, lyckades komma på skäret, der de i regn och storm måste uthärda 36 timmar, då det först blef möjligt för lotsåldermannen på Väderöarne att med lotsarnes tillhjelp kunna hemta besättningen, föra den till sina eningar och lemna den sådan vård som var möjlig vid sådana omständigheter. Skepparen och besättningen hafva kommit till staden för att afgifva sjöförklaring och för folkets hemsändning. Fartyget blef genast vid strandningen vrak och slogs i små stycken; en del af riggen blef dock bergal. Skepparen och besättningen berätta, att ett mycket stort skepp på morgonen den 26, under det de stodo på Skäret, kantrade vid en holme, der de sågo besättningen syssla med att få ut ankare, som misslyckades, hvarefter skeppet, som hade förgyld galjon, kastades öfver ett stort brottskär och derefter drefs in åt Jäderöfjorden, hvarefter det plötsligt försvann. . Oberäknadt detta hade de sett folk stå på ettskär, men icke kunnat räddas. Förliden söndags morgon den 1 dennes lära ytterligare 3 Fartyg totalt förolyckats i närheten af Väderöarne och Fläskö, af hvilka ett engelskt fartyg, som skall vara lastadt med ärter, stött och sjunkit. Besättningen skall vara räddad, och vidare underrättelser iR då skepparen tro: ligtvis hitkommer för att söka ordna sina ange: lägenheter. -— Man läser i Göteborgsposten: Angbåtsrederierna i Hull ha under de sednaste veckorna ånyo varit utsatta för svåra miss