Aftonbladet – 9 december 1861, sida 1

minstone borde folket kunna ha den lugna vissheten, att icke ens ett öre afstatens medel kan utgifvas, utan att vara vederbörligen redovisadt och verificeradt, attingen af dess tillgångar kan bortsluddras. Detta stor artade system af kontroller på kontroller har emellertid det ödet, likasom allting annat här i verlden, att icke vara ofelbart. Understundom händer, låtom oss tro att det sker sällan, men i alla fall händer det, att medan myggor silas, sväljas kameler, och detta af revisorer, granskare och kontrollanter hela raden igenom. Huru väldiga, och, på köpet, huru seglifvade sådana kameler kunna vara finner man af en i dessa dagar i kongl. krigskollegium gjord upptäckt. Det är frågan om ingenting mindre än en förlust för statsverket af omkring 500 tunnor spanmål årligen i närmare femtio års tid. För att åskådliggöra huru med saken hänger tillsammans nödgas vi gå tillbaka till längesedan förflutna tider. Provinsen Skåne hade, såsom eröfradt land, alltintill början af detta århundrade varit befriadt från ordinarie rotering, d. v. s. skyldighet .för jordegarne att hålla på benen en ständig trupp af indeldt manskap. Deremot var provinsen underkastad s. k. extra rotering, d. v. s. att det ålåg jordegarne att i krigstid uppställa manskap, varande provinsen indelad i 2572 extra rotar. Kort efter Carl Johans ankomst till Sverge bler likväl ifrågasatt att utbyta den extra roteringen mot ordinarie rotering. År 1813 föreslog K. M:t rotehållarne att de i stället för den dem hittills åliggande extra rotering skulle uppsätta två regementen indeldt infanteri, viljande K. M:t dervid bereda rotehållarne den lindring, att förutvarande 2572 rotar skulle reduceras till 2000, och de blifvande regementena alltså komma att utgöras af inalles 2000 man. Nu för tiden, efter en nära femtioårig fred, förefaller oss underligt, att det kunde med någon utsigt till framgång föreslås rotehållarne att utbyta ett åliggande, som drabbade dem endast i krigstid, mot ett ständigt onus; 1 en saken betraktades då helt annorlunda: De ofta återkommande krigen hade gjort den extra roteringen till en börda som kändes så tung, att de flesta rotehållarne läto förmå sig att gå in på regeringens förslag 7). En kommission erhöll uppdrag att gå i författning om de 2572 rotarnes reduktion till et dädanefter till 2000 inskränkta antolet rotenummer. Tillämpningen af de för verkställigheten fastställda grunder slog emeliertid så ut, att sedan 1985 ordinarie rotar blifvit indelade, återstodo 126 extra rotar at de ursprungliga 2572. K. M:t förklärade då; att de till öfverlopps blifna 126 extra rotarne borde reduceras efter samma gruuder som de öfriga (dervid erhölls ett antal af 86 rotar); hvilkas erläggande vakansafift?, 6 tunnor spanmål ärligen för hyarera, skulle, till lindrimg för de rotehållare, somifullgjorde sin roteringsskyldighet, mellan dessa lika fördelas. Till bestämmelserna rörande förändringens genomförande hörde för öfrigt. att endast 1600 man skulle genast uppställas, de öfriga 400 först efter förloppet af 50 år, börande de: 400 rotarne under tiden erlägga en till statsverket ingående vakansafgitt, hvilken-ock allisedan dess varit bland riksstatens inkomster upptagen: (n. b. för 385 rotar, då effektivt endast 1985 rotar hade blifvit till ordinarie indelta). Bland statsverkets utgifter har deremot varit upptagen den erläggande vakansafgiften för de 86 extra ordinarie rotarne, hvilken blifvit på de ordinarie rotarne fördelad, hafvande emellerud vid en omkring år 1840 verkstäld rotejemkning de 86 rotarnes antal blifvit minskadt till 78. Det beviljade femtioåriga anståndet med uppsättande af återstående 400 man nalkas nu sitt slut, och ha med anledning. deraf chefsembetena för de genom ifrågavarande anordning tillkomna norra och södra skånska infanteriregementena ingått till K. Maj:t med framställning om förberedande åtgärders vidtagande för regementenas komplettering på bestämd tid till deras fulla styrka, sammanlagdt 2000 man. Dessa framställningar ha blifvit öfverlemnade till krigskollegium för vidare behandling. Och nu komma vi den af de många granskarena oaflåtligen sväljda kamelen på spåren. Då krigskollegium började anställa sina forskningar för att taga reda på deröteringspligtiga 400 rotarne och öfriga dithörande omständigheter, kom man under fund med, att den vakansafgift för de 86 (sedermera 78) rotarne, som statsverket årligen utbetalt till fördelning på de ordinarie rotarne i Skåne, aldrig någonsin blifvit till statsverket erlagd. Det har, trots alla våra revisioner och kontroller, trots granskningar af embetsverk, regering, statsutskott och ständer, kunnat hända, att ett belopp så anse.ligt som 86 (eller 78) gånger 6 tunnor spanmål årligen blifvit af statsverket i närmare 50 års tid utbetalt, utån att det någonsin, förrän nu, blifvit anmärkt, att den ankomst, som skulle föranleda denna utgilt, aldrig funnits till. Tänker man sig afgif en samlad och förkofrad år från år med ränta på ränta under 50-års tid, så får man den rätt artiga summan af något öfver: en million ett hundra tusen rdr, spanmålen. dervid beräkgad till 10 -rdr, och rotarnes antal upptagna för hela tiden endast till 78. Till det famösa i saken hörer: för öfrigt, att så ofta ämnet varit på något sätt vidrördti kongl. skrifvelseroch --andra. handlingar, har der alltid och oföränderligen talats-om de 78 rotarnes erläggande vyakansafgift, hvilket dock icke för någonutgjordt: väckelse att efterforska huruvida en sådan vakansafgift verkligen erlades: Något utlåtande i ämnet har ännu icke blifvit af krigskollegium afgifvet. Högeligen intressant skall det blifvå satt i -simom tid go 5