Aftonbladet – 7 december 1861, sida 2

fiskare, — Från Fjellbacka skrifver vår korresp. den 2 dennes: Den 30 Nov. kl. 11 på afionen törnade och sjönk utanför Saltskär, vid inloppet till Fläskö, en engetsk med ärter lastad brigg. Kaptenen och besättningen inkommo i egen båt morgonen derpå till Östwam. — Briggen Leopolds last är lossad Lr Musön, men fartyget står I ännu fast på grund. — Från Kalfsund skrifver vår korrespondent den 2 dennes: För närvarande ligga 15 fartyg till ankars i Kalfsund, af hvilka 12 äro lastade och 3 i barlast; alla äro hit in-) komna för storm. På Rörö ha uppflutit 6 st. söndriga sjömanskistor och en plånbok med inneliggande diverse papper och bref, af hvilka det synes, att boken tillhört en matros ombord på en tysk brigg med namnet Jurgen Rahlff, och bvilken brigg varit i Köpenhamn den 12 sistl. Nov. På ön Hyppeln, belägen en kabellängd söder om Rörö, är bergad en storbåt, mycket söndrig, med namnet Jurgen Rablffiaktern En. mängd hafre och plankor har drifvit i land på ofvannämnda öar, hvaraf vill synas attnågot jartyg troligen törnat på bland defruktansvärda bränningarna utanför Hyppeln och Rörö samt att besättningen sökt rädda sig och sina saker i storbåten, men misslyckats, AHa kistorna som iro bergade äro grönmålade. rr äg LITTERATUR-TIDN C innehåll: Svenska Akademiens handlingar, 34:da delen. — Lilliehöök, Tre år bland rwaverna. — Handlingar de Sverges historia. — Colin, Lefnadsteekningar de utmärktare personerna ugder 1808—9 åren: mot Ryssland. — Boccacecios Dekameron i svensk öfversättning. — Walter Scou. Morfars Sagor. — land, Taflor och berät elser från Norrland, Plan faket Svenska armens uniformer,. — Litterära netiser. Svenska akademiens handlingar, 34:de delen. Om Gustaf III såsom konung och menniska af B. von Beskow. Andra afdelningen. Stockholm 1861. Fortsät ningen af den intressanta mono3rafi, i:varuppå vi redan fästat våra läsares ippmärksamhet, upptager helt och hållet närvarande del. en behandlar 1786 åre iksdag och italienska resan samtinnehåller n bistorik öfver förhållandet emellan kouungen ochhans meder. Krigen, de sednaste riksdagarne och slutkatastrofen återstå såtedes ännu att behandlas af samma utmärkta akademiska penna, som här med så nycken pietet tecknat dragen af svenska akademiens stiftare. Vi ha redan vid an: nälandet af den första afdelningen haft tillIle att yttra oss om grundiden i detta fri erre v. Beskows arbete, och hvilken mar äfven här i denna afdelning på hvarje sid: återfinner. En varm beundran och tillgifvenhet för sin hjelte i egenskap af snille och menniska; ett obetingadt godkännande af konungens alla regeringsåtgärder, sinnrika och förträffligt utarbetade apologier för hvarje af samtida och efterverld klandrad handling — allt detta finner man här uttaladt i ett värdigt, hofsamt och elegant språk. Ait Gustaf DI blifvit såväl ef sin egen tid 2om af den derpå följande ända intill vår dagar bittert, skoningslöst och med passion bedömd, är utom allt tvifvel, Huruvida deremot en sednare efterverld kommer ati vill alla delar instämma i författarens uppfattning af denna konungs karakter och sålunda i minnets Pantheon uppställa Gustai (I:s bild, så hvitskimrande, så fläckfri, så utan skuggor, som här skett, är någonting, som vi för vår del våga högeligen betvifla. 1786 års riksdag, som förf. anser utgöre vändpunkten i Gustafs lif och regering, föranleddes förnämligast af de flera svåra missväxter, som hemsökt landet. Konungen; som hyst betänkligheter att sammankall: ständerna, möttes af missnöje från alle ståndens sida. Adeln var missbelåten med kronobrännerierna och fruktade för passevolansen, äfvensom en del af detta stånd saknade de materieila riksdagsförmåner de örat åtnjätit; Presteståndet klagade öfver religionsplakatet, pastoratshandeln, skåde: spelen på söndagarne samt författningen rö :ande barnamord. Borgareståndet besvära: de sig öfver den fria spanmålshandeln och de åt utländningar beviljade bandelsförmåaer; bondeståndet öfver saknad husbehefsbränning samt åtskilliga helgdagars indragning. Uti riksdagsberättelsen berömde sig konungen med skäl öfver flottans lysande tillstånd, älvensom öfver den af honom in ledda åtgärden rörande en beväpnad neu raltet till skydd för handeln under det ameanska kriget. Det på riddarhuset väckta slaget om ändring i grundlagen, så att i fråga om lagstiftoingsärenden, med undanag af privilegiioch bevillningsmål, tre slånds mening skulle utgöra rikets ständers eslut, och när två stånd stannade emot två rågan skulle förfalla, i stället för att afgöraudet i dylika fall hittills förbehållits ko: wungen, bifölls af denne äfvensom förslaget om upphälfvandet af embetsmäns godtyckli2a alsättlighet. — Förf. lofordar med rätta det gilna bifallet. Att det emellertid under dåvarande förhållanden snarare kan anser ha varit föranledt af en politisk nöevändig het än af ett öfver all beräkning upphöjd delmod, synes oss temligen påtagligt, ehuru isserligen den dramatiska hållningen i svaret ill Jandtmarskalken gaf det hela allt wtseende af en omedelbar impuls. De af konungen vid denna riksdag afsifna propositioner vunno hos ständerna föge ifseende. Passevolansfrågan förkastades med stor pluralitet hos adeln och bondeståndet Bevillningen, som konungen önskade bibe: nållen oförändrad till nästa rikedag, d.v.s. efter då gällande grundlag, på obestämd tid. antogs af adeln endast p år och med I rocents afdrag (en småaktig demonstraon): och de tre öfriga stånden instämde i detta af adeln fattade beslut. Rörande SSA FÖ pm mer ker rt Inst lea RAN RR ra mr RÅR