Aftonbladet – 7 december 1861, sida 1

ör mn jet I far å bye — ping AA hvars tillämplighet under nuvarande representationsformer man icke mycket brytt sig Om att i detalj .undersöka, emedan mani hoppats att det snart eller genast skulle etertöljas af någon reform, som upphälfde re-: presentationens fyrdelning. Se Men ett grurdlagsändringsförslag bör ovil-korligen vara så affattadt att det kan. träda: i verksamhet och med fördel tillämpas; ätven utan förutsättning af en omedelbart der-på inträffande annan reform. Så mycket! mera måste detta vara fallet med det ifrå-gavarande förslaget om årliga riksdagar. som det, enligt hvad vi förut visat och så. som sakerna nu stå, i stället för att be... främja och påskynda en representationsrefpm otvifvelaktigt skule motverka och försena: densamma, så att vi genom dess dstagande: måhända änna ganska länge frage dragas med fyrdelningen och ståndsandan. Från den liberala sidan hördes vid sedna-ste riksdag inga invändningar mot detta för-slags hufvudprinciper, och de partiella: olä genheter, som en och annan anmärkte så: som förenade med riksdagarnas årlighet, ansågos helt och hållet uppvägas af de vigtiga. fördelar, som genomförandet af förslagets. id kunde medföra. Den sidan af saken,, huruvida det med bibehållande af fyrdelnin-gen under någon längre tid skulle kunna bli. möjligt atttillämpa förslaget, utan att representationens verksamhet i lagstiftningsväg derigenom komme att i väsentlig mån hämmas: och lida intrång, togs mindre i betraktande; emedan man, som sagdt, hufvudsakligen be-traktade förslaget ur synpunkten af ett öfvergångsförslag, Den bestämmelse, till följd af hvilken icke ens konung och ständer gemensamt kunna. besluta riksdags förlängning en enda dag utölver fyra månader, är egnad att väeka ganska stora betänkligheter med afseende: på möjligheten af förslagets tillämpning, innan en sådan förenklivg i arbetssättet inträffat, som endast kan åvägabringas genom fyrdelningens upphälvande. Vi ha Hört ertärna och liberala f. d. ledamöter af statskottet förklara, att det med matematiskt visshet kan ådagaliggas, att uppgörandetaf tatsregleringen på de tre och en half nåder, som dertill skulle besiås, äre omöjlighet. Utan att kunna derutioran yttra 0353 så bes:. dt, mäste vi erkör na, att:i. deta. häns? vc. hos 083 UPstärt mycket stora. dubier. Alven OP man förutsätter att ut-skoltets arbete. ned denna reglering skulle bli något fö minskadt under den andra och: tredje sdagen inom hvarje legislaturpe-vid hvilka likvisst regleringsarbetet;, ull följd af en mängd nya propositioner ochu motioner, alltid måste förnyas, så återstär frågan, hurä den nyvalda re; resentatiomen vid den första riksdagen inom legislaturpe 3 rioderna skulle hinna att först låta Fel apa börande utskott, jemte det nödiga 8anskningsarbetet, uppgöra samt sorgför,j t ut arbeta och motivera förslag 4 detta 3 ende samt sedermera hinna debattera dessa förslag, verkställa nödiga återrexnisser, sammanjomkningar, Voteringar i förstärkt statsutskott och Bxdra genom fyrdelninsen qvarstående ömständligheter och nödvändigheter. Vi frukta att det alltför mycket skulle koma alt gå på slarf och ofta ändock allsicke medbinnås och att derigenom ett ganska betänkbgt intrång komme att ske i ständernas beskattningsrätt. ; Pen lilta förändring i statsutskottets arbetssätt, som konstitutiomsutskottet i sina motiver påpekat, nemligen utskottets fördelning på tyrg i stället för blott tre afdelninär, skulle i detta hänseende icke kunna vägabringa några underverk. Så länge en ståndsrepresentation qvarstår, kan någon större förändring i statsutskottets. arbetssätt icke inträda; de särskilda stånden ditsända sina pålitligaste!t ledamöter, som skola af all makt siräfva för att ståndsmajoritetens uppfattning må kunna så mycket som möjligt göra sig gällande. Först då fyrdelningen försvunnit för en verklig folkrepresentation, kan man hoppas, att derna utser så. dana ledamöter, att det i allmänhet blir möjligt att, såsom det sker i Danmark och Norge, på dem fördela arbetet inom utskottet, hvarigenom mycket kan uträttas på kort tid, isynnerhet. då det myckna krånglet med de fyra kamrarne och den deraf följande förbistringen försvunne. Denna övillkorliga begränsning till fyra månader skulle äfven i andra hänseenden kunna inverka menligt och framkalla oreda och brådstörtande beslut, så länge hela det samla tunga, obäkliga riksdagsmaskinerietännu qvarstode. Förestälningen, att riksdagsärendenas antal skulle genom riksdasarnes årlighet så utomordentligt mycket förminskas, tro vi innebära en illusion. Errarenheten har visat, att riksdagsärendenas mängd icke minskats, utan ökats, sedan den förändringen infördes, att riksdagar skulle hällas hvart tredje i stället för hvart femte är. Då utskotten, bland den mängd af saker, som skulle föreligga dem till -behanding på den korta tiden af tre och en half nånader, måste göra ett urval och särskilja lem, som först borde företagas, är det mer in troligt, att man i främsta rummet komme ut handlägga alla kongliga propositioner och utt ofta föga mer hunne bringas till slutlig andling; och skulle härigenom ett gena väsentligt int sommna att ega um uti det initiativ i legstillningsväg, som: srundlagen medgifvit åt represoatationen. Vi vilja slutligen endast i förbigående vidi öra den omständigheten, att då motionären örande denna fråga, uti sin föröfrigt eon more och med örijenstfull.eorgföllighet itarbetade motion, såsum en särskild vigtig ördel af förslageis antagande framhållit, att