Aftonbladet – 6 december 1861, sida 3

I varit att föra skeppet in 1 en hamn och draga saken inför ienamiralitetsdomstol. Resultatet, häde sannolikt blifvit enahanda, men om hela den nu vidtagna åtgärden ärftven biott i formelt hänseende vår olaglig. i Per lea ha vi obestridligen rätt att fordra fånfearhes utlevererande: När så fruktansvärda intressen stå på spel så känna vi djupt det ansvarsfulla i att d kutera en fråga sådan söm denna. Vår första plit är att lugna, ingalunda uppreta den allmänna -förtryteisen inom landet: Vi vilja ännu icke tro — ehuru det visserligen ser så ut — att de Norra -staternas regering fast beslutat att söka gräl med FEuröpas makter. Vi vädja till de förnuftiga inom Förenta; staterna — och några sådana finhas-der — att icke med åtgärder sådano som dessa fråmkalla ett krig. Det är och det har alltid .varit fruktlöst. att vädja till gamla folianter och fråmfarna auktoriteter för att rättfärdiga handlingar, som inger engelsman och ingen fransinan kan känna annat än för sig förolämpande och skym fande. Hr Seward sjelf (utrikesministern i Washington) måste inse, att dessa sydstalskommissariers röster, ljudande från ett fän gels i London och i Paris, klinga tusen gånger vältaligare än om de blifvit hörda i S:1 James och Tuilerierna. Frågor af denna ari i länder, der folket utöfvar inflytande, gå hastigt ur juristernas och-statsmännens händer och förläna då en oemotståndlig styrke åt personer, hvilka hvarken äro de visaste eller de mest fredälskande inom samhället. I den sednare artikeln, daterad: den 29 November; redogör Times för kronjuristernas utlåtande, som då blifvit offentliggjordt. Dessas mening var, att förbundsregeringens rätt, handhafdaf dess embetsmän, inskränktes till att visitera postbåten; att ifall persöner eller varor, ansedda som kontraband, befunnits ombord, så hade det rätta varit alt föra fartyget till-en hamn och der framlägga frågan inför en prisdomstol. Times imstämmer helt och. hållet i denna åsigt. utvecklar den ytterligare och tilägger slutligen: Många öfvermodiga anspråk ha framställts af krigförande makter emot de neutrala, och ingen hat i delta fall fordom varit så öfvermodig som vi engelsmän, men äfven i våra högmodigaste dagar vågade vi aldrig komma fram .med sådana läror eller påstå, alt våra sjöofficerare ;skullefå-på frivhand fungera såsom amiralitetsdomare. Endast från denna :synpunkt betraktadt var angreppet på ångfartyget Trent en skymf, som på intet sätt kan rättfärdigds. Vi äro, sjelfva böjda att omfatta den åsigt; som har många gnhängare, att till och med om det lag!iga förfarandet blifvit iakttaget. och om Trent:blifvit förd till en hamn och uhderställd en prisdomstols utslag, måste det ha blifvit lösgifvet jemte ersättning för det förorsakade uppehållet. Till-och med om depescher blifvib fui na ombord på fartyget, hvilket icke var förhållandet, har:det dock aldrig ännw blifvit stadgadt att: depescber, som vexlas emellan en fiende och eh neutral makts styrelse, äro krigskontraband, lika. litet. :som det någonsin blifvit uppstäldt som en krigförande makts rättiehet att hindrå neutrala makter från all di plomatisk förbindelse med n fiende. Ett. sådant anspråk skulle ej kunna: uthärda en granskning hvarken ur principiel eller u praktisk: politisk. synpunkt. Vi gilla dock alt frågan hålles på den trängre men oomtvistliga grund, på hvilken våra kronjurister lågt henne, att det nemligen är stridande mot folkrätten då en officer på en armerad kryssare tager sig för att upphäfva sig till domare på öppna sjön. Detta är den juridiska sidan af detta grofva våld. Det återstår att besvara den frågan, hvilka steg vi måste taga för at utplåna den fläck, som dermed blifvit satt på vär flagga. Då på en föregående tid britiska örlogsskeppet ?Leopold? olagligt satte sig ibesittning af desertörer ombord på Chesapeake? och klagomål deröfver an fördes, desavuerade britiska styrelsen denna handling, återkall de amiralen från statio oen och. uttalade sin ledsnad öfver den blodsutgjutelse som skett. Vid ett ännu sednare tillfälle, då prinsen af Joinville med våld tog-en-lotssfrån ett briviskt skepp, intogs fransmännens konung af en så stol ledsnad öfver den oförrätt, som skett i han: nåmn, att han. desavuerade åtoärden och söm vi tro, äfven skref ett egenhändigt bref, som uttalade hans. ledsnad öfyer Händel sen. Bland civiliserade nationer och i Jänder, der en stark hederskänsla herrskar. de män, som . hålla starsrodret i sint händer, af ytlersta vigt. såväl för sitt ege: rykte som för deras, hvilka de förolämpat. alt fullständig upprättelse blir så fort son möjligt. gilven. Hvad -unionsstaternas: styrelse skall göra återstår att se. Kubinette sdmmanträder i dag för att öfverlägga on byilka åtgärder böra. vidtagas med anled ning af kronjuristernasutlåtande: Om de skulle synas dem lika klårt som det syne: oås att hrr Mason och Slidell blefvo olag igt arresterade, dåde. befunno sig unde: pkitiska flaggans skydd, vill det synas son let blott finnes en anda upprättelse, son Wlt motsvarar förolämpningen. . De måste iterlemnas jemte en tillfredsställande ursäkt: I mem NORGE. Åtskilliga af universitetets professorer m. 1!-ha utfärdat inbjudning till subskription i aln att anskatfa en byst i: marmor al rbmlidne riksarkivarien Lange. IProfessor Caspary håller föreläsningar öfr Daniels bok...Deäro så talrikt besökta.