Aftonbladet – 30 november 1861, sida 3

penhvila på tio dagar, för att begrafvade döda, då Garibaldi ryckte ut ur Rom med 6000 man. och: anföll 30,000 neapolitanare, slog dem vid Albano, Veletri, Torre Treponti och slutligen vid Terra Cina, föll in i Fondi samt återkom med ett eröfradt ganska stort vapenförråd till Rom, helsad af folkets jubel. Y Under det han slog fienden,skulle professorer utkasta planer, som borde realiseras, och skrifva lagar, som måste efterföljas. Det förebådade ej godt att se pedanter vid styret, der det fordrades en hjeltes arm:— och -derlöre gick det: också som . det gick. Tvenne månader mäste jag-ännu tjenslgöra; och hade öfverste Palazzi den artigheten att vilja föreslå mig till officer — hvilket jag dock . visliga. afböjde, töregifvande att jag icke ville lemna min studsare. Rätta orsaken var-likväl den att jag förutsåg slutet på villervallau och att med presternas återkomst till staden skulle sträng räfst hållas med allt befäl, som anslutit sig till folkets sak och tjenat den. Och detta inträffade ganska riktigt. — — Bref från Sverge ankofamö tidt ochvofta, innehållande uppmaningar att helsa på fäderneslandet. Mätt på de dagliga scenerna af den mest godtyckliga regering med thy åtföljande våld? och förföljelse, beslöt jag mig omsider att lemna Italien, åtminstone för någon tid. Innan detta skedde ingick jag giftermål med en dotter till en gammal krigare, som tillhört Napoleon I:s garde och bevistat fälttågen i Italien; och Spanien. J En broder till min: hustru hade med Garibaldi nyss återkommit från Fondi till Rom, efter alt under honöm med. mycken. tapperhet kämpat i de ofvan uppräknade fäktningarna. jEn särdeles ödets skickelse ville att jag ännu en gång först skulle. återuppsöka och