Om min barndomsoch ynglingatid anför jag nu endast följande: att jag är född i Södertelje år 1805, och att min fader, en af våra utmärktaste vetenskapsmän, ännu lefver, pensionerad af staten, efter atti mer än ett halft århundrade och i flera Tiktningar gagnat sitt land. Det bittraste af alla minnen från ofvannämnda period blef min moders bortgång, förorsakad genom ett oförsigtigt vidrörande af en glasbägare med knallsilfver. Jag var närvarande vid explosionen och skadades lindrigt. Då mitt lef nadskall skulle bestämmas, önskade jag i början att få bli militär, men afstod visliga derifrån och valde apotekaryrket, uttjente mina läroår, tog provisors-examen, ytterligare siudenten samt bevistade ett års kurs vid Falu bergsskola, erhöll derefter kondition som provisor hos apotekaren Cronius i Kristianstad. Redan tidigt som barn kände jag en särdeles lust att betrakta de koloreradö bilderark, med hvilka min fader ofta trakterade mig; och så snart mina spensliga fingrar voro mäktiga att föra blyertspennan, var mitt högsta nöje att rita figurer på mitt vis, ty alt kopiera dem på plancherna, dertill hetvämare jag mig sällan. Såsom fabrikant af namnsdagsgratulationer, sirade med englar, sårade hjertan, blommor m. m. fick jag en viss reputation. Såg och hörde jag något inom min krets som det minsta lämpade sig för karrikatyren, så dröjde det ej rd innan jag deröfver hade min lilla skizz färdig. Mycket bråkade jag äfven med förfärdigandet af dock-teatrar, transparenter, 0. 8. Vv. Allt som jag växte upp, växte min håg för rita och att göra mig förtrolig med hvad som hörde till denna konstfärdighet — tills att lusten så småningom öfvergick till passion. Mina fritimmar i Kristianstad be