Aftonbladet – 27 november 1861, sida 2

en menniskokärlek som raskhet och beslutsamet utaf de från Tjockö stationerade lotsarne på öderarm. Bevis på med hvilken styrka den stliga stormen ännu i dag fortfar, är att lotsarne nnu på eftermiddagen i dag äro qvar om bord ch kunna ej, ehuru skären bära af för sjön, ro illbaka hem till Tufskär, der de bo. Nationalmusöet. Till Kongl. Maj:t har den 25i denna måad af chefen för nationalmuseibyggnaden nlemnats följande memorial: Då undertecknad i April månad år 1860 seast till Eders Kongl. Majestät inlemnade underlånigt förslag öfver ännu återstående arbeten å vationalmuseibyggnaden, fanns kostnaden för en rärmeapparatsanbringande deruti upptagen bland le arbeten, som efter mitt förmenande icke tillvörde den egentliga byggnaden, utån snarare inedningen, och således vore att räkna till de arbeten, med hvilka undertecknad icke borde hafva ågon befattning. Jag ansåg nemligen attdenna srannlaga inrättning bäst och ändamålsenligast skulle kunna besörjas af den komitå, som sedernera, och efier det undertecknad aflemnat museioyggnaden i det skick som vederborde, dermed somme att taga befattning, helst intet hinder nötte att först då inaptera eh sådan värmeappaat, efter hvilket system den än komme att göas. Men sedan E:K. M:t täcktes i nåder annorunda besluta och rikets sist församlade ständer ifven gifvit anslag till den ifrågavarande inrättningen, blef det mitt åliggande att söka på möjigen bästa sätt afbörda mig detta uppdrag, som vär vore förknippadt med vida större svårigheter, än uti någon annan mera I byggnad. Uti planen för museibyggnaden låg redan förberedt att möjliggöra användandet af hvilketdera system af värmeledning, som skulle befinnas bäst och ändamålsenligast, när en gång tiden vore inne för dess tillämpande, vare sig medelst varm luft, ånga eller upphettadt vatten: Af dessa 3:ne olika al var det geheimerådet Stiles ursprungliga tanke att använda värmeledning medelst varm luft antingen öfverallt i byggnaden, för hvilket ändamål nödiga rörgångar finnas anbragta uti våningarnes murverk, eller ock varm luft endast uti de 2:ne nedre våningarne och vestibulerna, samt upphettadt vatten uti den 3:dje våningen, enär man trott sig finna att varm luft icke synes vara tjenlig uti de lokaler, hvarest oljetaflor finnas uppsatta. Något annat kunde och borde då icke på förhand bestämmas eller vidgöras, ifråga om en inrättning så väsendtligen beroende af de tekniska and som i våra dagar göra så hastiga och förvånande framsteg. tFör att komma till något resultat hvad kostnaderna beträffar, för åtminstone ettdera af dessa systemer, anmodade jag redan år 1852 direktör Munktell i Eskilstuna, som då var den fabrikant hvilken mest sysselsatte sig med värmeledningsapparater, hufvudsakligen uti rikets då pågående nya EE RE att uppgöra plan och kostnadsförslag till en värmeinrättning medelst ånga uti nationalmuseibyggnaden, för hvilken kostnaden enligt hans beräkningar då skulle uppgå till en summa af 44,300 rdr bko eller 60,150 rdr rmt. Dels med afseende på denna höga kostnadssumma, dels äfven och hufvudsakligast till följd af den mindre goda beskaffenheten af en likartad värmeinrättning å Waxholms fästning förföll all tanke på användandet af detta system uti museibyggnaden. Af de tvenne öfriga systemerna hade jag sett lyckade tillämpningar af varmluft endast i Berlin, der man uti dåvarande kronprinsens palats och flera andra lokaler syntes med framgång hafva förebygt de olägenheter, som annars vidlåda detta system, hvilket i öfrigt rekommenderar sig genom sin enkelhet och billiga anläggningskostnad. Deremot hade jag uti Dresden och synnerligast uti Frankrike funnit värmeinrättningur medelst vatten väl tillämpade och med fullt nöjaktiga resultater. Samma system hade visserligen äfven blifvit användt uti vårt eget land, hufvudsakligen uti de nya cellfängelserna, men då dessa apparater, den höga kostnaden oaktadt, icke synas fnollt motsvara sitt ändamål, så bevisar detta att värmeledningar i allmänhet, vare sig efter det ena eller andra systemet, icke hos oss ännu funnit den utveckling eller de förbättringar deruti blifvit införda, som man träffar i andra länder, t. ex, England och Frankrike, så framt icke möjligen den nyss anlagda värmeledningen vid Conradsberg härifrån kommer att göra ett undantag, efter att man deraf vunnit någon tids erfarenhet. Eders Kongl. Maj:t täcktes nådigst finna, att efter den erfarenhet, jag med afseende på system och tillämpning deraf, i fråga om en värme. inrättning för nationalmuseibyggnaden, hufvudsakligen måst vända min uppmärksamhet på hvad som i denna väg finnes utomlands, då nu ändtligen tidpunkten var inne att ett definitivt beslut derom måste fattas, hvaremot, hvad arbetets utförande och materialiernas godhet beträffar, jag är fullt förvissad om, att icke något bättre kan erhållas, än ifrån våra utmärktare fabriker inom landet. — På min återresa till fäderneslandet förlidne vår blef ja således genom tit. Stilers anvisning satt i tillfälle att taga kännedom om åtskilliga värmeinrättningar med öfverhettadt vatten efter Perkinska systemet, så i Hamburg som Köpenhamn, och ehuru mitt helsotillstånd då icke tillät mig besöka mer än endast ett inskränktare antal af de lokaler, som voro försedda med dylika värmeapparater, var detta dock tillräckligt för att öfvertyga mig om att, af hvad jag hitills sett, tillämpandet af detta system vid en värmelednings inrättande i nationalmuseibyggnaden härstädes, äfven med hänseende till kostnaden, skulle vara bäst och ändamålsenligast, helst detta system blifvit bekräftadt genom trettioårig erfarenhet och användts, utom på sednare tider i Hamburg och Köpenhamn m, fl. orter, hufvudsakligast uti England i flera hundra publika och privata byggnader, bland hvilka förra må nämnas British museum, Guildhall m. fl. Efter min återkomst hit uppmanade jag den engelske fabrikanten deraf i Hamburg, mr Bacon, att inkomma med plan och kostnadsTran fösgen dylik apparats inrättande uti härvarande je ibyggna , för hvilket ändamål han var i tillföke att förskaffa sig planritning öfver nämnde byggnad från tit. Stöler i Berlin. Det af honom sedermera efter ett besök härstädes inlemnade projekt jemte kostnadsberäkning och anbud bifogas här i upderåtnipnete Efter att i detta ämne hafvå meddelat mig med föreståndaren för härvarande teknologiska institut, erhöll jag af honom anvisning på en fabrikant Augeburg, ingeniören Joh, Haag, som ikaledes utmärkt sig genom en likartad värmeinrättning uti det stora sjukhuset i Augsburg, och om vara ändamålsen a han genom besök Rn stället varit i tillfälle att FÖRR sig. Till följd häraf skref jag i ämnet till tit. Haag, med REN af planer och TA upplysninsar rörande museibyggnaden, och hade den tillredsställelsen att inom trenne veckor ifrån den lag, mitt bref härifrån afgått till Augsburg, från honom erhålla svar med TNG planer öfver hans värmeledbiug jemte anbud m. m. Af le intyg, som finnas bifogade, synes att Haags ipparat äfven blifvit använd på många ställen i ödra Tyskland m: fl. orter och visat fullt till-edsställande resultater. Äfven detta. projekt år jag härjemtei underdånighet bifoga. Ehuru rd lf ae nn RT RR LR tr Tål å