Aftonbladet – 25 november 1861, sida 3

teringen för 1860 har nyligen utkommit från trycket och innehåller, bland andra, följande: T uppgifter: Jernmalmsuppfordringen uppgick till 2,030,370 sk t. v. eller 176,155 skE mera än föregående år. Största brytningen har egt rum i Stora Kopparbergs län med 569,765 sktt, dernästi Wermlands med 396,888 skä. Örebro dito med 386,549 sk I, Westmanlands med 248.131 skt, Upsala med 160,944 sk, Stockholms med 79,965 skt, Jönköpings med 58,184 sk och Gefleborgs med 45,042 sk. Från Dannemora grufvor har upptagits 131,001 skE v. v., i Grangärdes socken i Kopparbergs län 292,520 sk4 t. v., i Norbergs socken i Westmanland 233,555 sk t. v., från Persbergs och Yngshytte malmfält i Wermland PAR de tiv; il till jöoch myrmalmsupptagningen uppgick ti 114.214 skE Vv eller by 708 sktb mera ån 1859. Deraf 56,425 sk4 i Kronobergs, 32,315 skt i Jönköpings och 22,000 sk i Kalmar län samt resten i Norrbottens och Jemtlands. Tackjernstillverkningen, inberäknadt gjutgods tillverkadt vid masugnarne (26,911 sk), har lemnat 951,353 sk t. v. från 229 masugnar under en blåsningstid af 30,595 dygn 23 timmar. Den är 8,935 sk större än föregående. års. Inom bergslag producerades 550,420 sk och wiom bergslag 400,933 sk. Tiondetackjernet har utgjort 7893 sk 2 14 10 T, hvaraf endast 108 sk 13 18 14 I levererats in natura. Största qvantiteten tackjern tillverkades i Örebro län med 263,157 sk, dernäst i Ko ÄRTOR län med 218,523 skt, Wermlands nod 153,100 skä, Gefleborgs med 74,604 sk, samt Westmanlands med 64,777. I Upsala län tillverkades 37,953 sk, i Södermanlands och Westernorrlands 25,000 sktt och i Kalmar 23,506 sk4. Vid de egentliga gjuterierna, der gjutgods genom tackjerns OM RR åstadkommes, var tillverkningen 35,625 sk Db. v. eller 4403 sk mindre än 1859. Största tillverkningen egde rum i Östergötlands län med 5659 skå (vid Motala nära 13,000 centner och vid Finspong nära 7000 centner), dernäst 1 Kalmar län med 5138 sk (hvaraf vid Öfverum nära 10,000 centner), i Södermanlands län med 4595 skX (hvaraf vid Näfveqvarn omkring 4800 centner och i Nyköping omkring 4,600 centner samt Hellefors nära 4000 centner), i Westmanlands län med 4059 sk (Arboga 2693 och re 1366 skE), i Gefleborgs län med 3554 sk (hvaraf Gefle 1720 och i Forsbacka 1072 sk), i Kopparbergs slän med 3134 skå (hvaraf vid Dormsjö 1859 sk), i Malmöhus län med 2297 sk (hvaraf i Malmö 4500 centner) och i Göteborgs och Bohus län med 2046 skå (hvaraf på Keillers fabrik nära 1600 sk). Stångjernssmidet uppgick till 914,676 sk b. v. eHer 107,813 sk mera än 1859. Deraf 119,220 sk8 vid bruk med bestämd och 795,456 sk vid bruk med obestämd SAMS ee de förra med 280 och de sednare med 1042 privilegierade härdar (hvaraf dock varit nedlagda 27 af förra och 35 af sednare slaget). Hammarskatten utgjorde 4862 sk 10 18 17 8, hvaraf 156 sk 16 IE 6 levererats in natura. Största tillverkningen var i Wermlands län med 201,345 sk, dernäst i age län med 152,929 sk, Gefleborgs med 115,853 sk, Westmanlands med 98,973 skä, Örebro med 82,240 sk, Östergötlands med 72,856 sk, Westernorrlands med 31,930 skE, Elfsborgs med 29,892 sk, Upsala med 27224 sk, Södermanlands med 18,180 sk4, Jönköpings med 15,742 sk, Stockholms med 14,944 skt, SR med 14,583 sk och Kalmar med 13,756 sk. Jernmanufakturoch — ståltillverkningen utgjorde 161,913 skE b. v. eller 25,684 sk mera än 1859. Största tillverkningen förekom i Wermlands-län med 32,128 sk, dernäst i Östergötlands län med 22,989 sk, Örebro med 22,639 sk4, Kopparbergs med 14,929 sk, Westmanlands med 12,785 skE, Elfsborgs med 9,970 sk, Södermanlands med 8265 sk, Göteborgs och Bohus län med 6662 sk samt Gefleborgs med 5913 sk. I Stockholms län tillverkades 3250 och i Upsala 1305 sk. Exporten af stångjern utgjorde 715,397: 16. 4 och af jernmanufaktur 69,653: 5. 6 eller tillsammans 785,051 sk 1 18 10 I st. v. Den var föregående år endast 690,275 sk och i medeltal åren 1854—58 omkring 640,000 sk. Af hela tillökningen mot näst föregående år 94,775 Sk belöpa sig 90,866 sk på stångjernsexporten. Från Stockholms våg exporterades 320,844 skt och från Göteborgs 273,663 sk. Till inrikes SEE uttogs från vågaråe 80,969 sk. Någon tillverkning af guld har icke egt rum (året förut erhölls i Falun 90 ort 83 korn). Af siljver erhöllos 5012 löd. mark 15 lod ( 2483 81 ort) eller 130: 12 mera än 1859. Deraf 3787 löd. mark 4 vid Salaverk eller 1876 51 ort bergfint silfver, vid Persbo i Kopparbergs län 211 2 ort och vid Guldsmedshyttan i Örebro län 396 I 9 ort. Koppartillverkningen lemnade 11,640,83 sk st. vy. eller 1789,81 mindre än föregående år, hvaraf 3144 sk4 råkopparvigt vid Stora Kopparverket och i hela länet 3578 sk, vid Riddarhyttan i Westmanland 433 skT st. v., vid Djusnrsbeng iÖrebro län 710 skT, vid Flögfors i dito 57 skE, vid Kafveltorp i dito 613 skå, vid Åtvidaberg i Östergötland 4985 sk, vid Gustafs och Carlbergs verk i Jemtland 322 sk och vid Waldemarsvik i Calmar län 372 skt. Af nickelkoppar har vid Sågmyr: i Kopparbergs och Klefva i Jönköpings län tillverkats 633,43 centner eller 52,4 1 mindre än föregående år (utom 758,03 centner nickelsten vid Klefva). Messingstillverkningen har vid Skultuna i Westmanland 2908 centner 2 R ochi NYE 347 centner eller tillsammans 1017 skt 5 185 st. v. 194,45 mera än föregående år. s Vid kopparhamrar och valsverk har åstadkommits 2818 skt 9 17 16 FE st. v. kopparsmide, deraf vid Avesta nära hälften eller 4246 centner. Produktionen af bly har utgjort 1886 sk 118 17 4 st. v. eller 64,52 mera än föregående år (vid Guldsmedshyttan nära 5000 centner); af sinlmalm 29,287 centner, hvaraf 21,600 centfier vid La Vieille Montagnes grufvor i Lerbäcks bergslag och 7687 centncr vid ett svenskt bolags i samma bergslag; af slammad koboltmalm 1366 T; af svafvel 1136 skI 16 14 3 Eb. v. eller (15,87 mindre än föregånde år (vid Östra Silfberget 1752 centner och vid Dylta 807 centner); afjernvitriol 3863,8 centner samt 2000 tunnor; af kopparvitriol 1308,22 centner; af rödfärg 1350 centner och 13,424 tunnor (hvaraf omkring 4700, tunnor vid Fahlu rödfärgsverk och 3300 tunnor vid Gamla Herregårdens samt 1914 tunnor vid Dylta); af aln 6696 tunnor (vid Latorps, Olands, Lofvers och Andrarums verk); af blyerts (vid Fagersta och Djupkärra i Westman!and) 224,94 skb v. v.; af porfyr vid Elfdalen för 9560 rdr rmt; af marmor vid Kolmårdens bruk för 25,000 rdr och af stenkol vid Höganäs 200,708 tunnor, värderade till 170.060 rdr. Under bLruksåret hafva 1154 inmutningar egt rum, nemligen 391 nya uppfinningar och 763 förut bearbetade ställen eller varp samt 319 hvilostånd blifvit beviljade. Af inmutningarne afse 80 guld-, silfver och blymalm, 220 kopparmalm, 22 zinkmalm, 10 blyerts och 1 svafvelkis. De vid bruken och bergverken begagnade arbetares antal var 20,359 personer. UTRIKES,