Aftonbladet – 25 november 1861, sida 3

befintliga qvittenser redan uttagit enkel lott med de verkliga beslagarne; afstyrkande advokatfiskaien således inspektionens ifrågavarande ansökning. Och anför derefter advokatfiskalen: T sammanhang härmed och då, enligt generalå tullstyrelsens ofvan anförda och åberopade föreskrifter, den af SA TRAIN KYPREYNEET öreståndare, som icke personligen deltagit uti visitations förrättnings utöfvande, ej heller kan njuta dels aktighet uti målsegareandelen för dervid verkstäldt beslag; men sjötullsinspektionen i uppenbar-strid med denna föreskrift uti alla sist uppräknade mål gjort sis delaktig i de från dessa mål härflytande beslagare-andelar, samt dymelelst, till förfång för underlydande betjening, olagligen och på deras beköstnad beredt fr en fördel, kan advokatfiskalsembetet ej underlåta att för detta förfarande mot sjötullsinspektionens föreståndare härmed väcka åtal; äfvensom och när till advokatfiskalserbetets kunskap kommit, att sjötullsinspektionen så föranstaltat, att :mcilan densamma och underlydande tullbetjening en skriftlig öfverenskommelse skulle vara upprättad, hvarigenom sjötullsinspektionens föreständare tillförsäkrats en lott uti alla konfiskationsoch bötesandelar, som tullbetjeningen i följd af gjorda beslag eller angifvelser tillkomma, hvilken öfverenskommelse är stridande mot gällande tullstadga och deaf generaltullstyrelsen a dilelade föreskrifter, samt dessutom afser att åt sjötullsinspekiionen på underlydandes bekostaad bereda en olaglig inkomst, får advokattfiskalsembetet jemväl detta förhållande mot sjöiullsinspektionens föreståndare anmärka, anhällande advokatfiskalsembetet att öfverinspektören Jungstedts och kontrollören Svenssons förklaringar måtte varda infordrade öfver hvad dem här ofvan blifvit lagdt till last samt advokatfiskalsembetet, efter inkommande af dessa förklaringar, deraf undfå del för afgifvande af det vidare yttrande, hvartill advokatfiskalsembetet kan finna sig befog:-dt. Öfverinspektoren Jungstedt uppgifver i sin förklaring hufvudsakligen, att han hvarken qvitterat. uppburit eller åtnjutit någon andel uti de af advokatfiskalsembetet omförmälda konfiskaions och bötesmål; förmenande öfverinspektoren att, om någon oriktighet förelupit, kontrolioren ensam vore vållande dertill, samt att denne ock :nsam derföre vore ansvarig, hvarföre åtalet mot sfvcrinspektoren vore i hög grad obefogadt. Vidkommande ansökningen om utbekommande hos mllstyrelsen af ersättning för den andra lotten i berörda målsegareandelar, så hade öfverinspektoren icke dragit i ringaste betänkande att under lensamma sätta sitt namn, enär den endast ut2jorde ett sammandrag af till kammarkontoret från konfiskationskontoret aflemnade qgvittenser i af kontrollören uppburna konfiskationsoch yötesandelar för nästlidet år. Kontrollören Svensson åter pp i sin förklaring, att han verkligen skall ha anfört visitasionsförrättningarne vid de å seglande fartyg och en del ångfartyg verkställda beslag, för hvilka ran qvitterat målsegareandel; och förmäla dessutom både hr Jungstedt och hr Svensson i sina förklaringar att de betrakta sig såsom åklagare i sådana mål, hvilka angå sigillbrott, felakti märkrulla, Claga lastning och lossning, till följ af oriktig märkrulla upptäckt och anhållet gods m. m. Advokatfiskalen Tham har derefter i ett utlåtande den 31 Oktober bemött de båda inspektionsföreståndarnes förklaringar. Deri anföres, att gällande stadganden föreskrifva, att båda ins spektionsföreståndarne skola gemensamt ansvara för allt hvad till komtorsgöromålen hörer — en omständighet, som kunde vara nog för att visa det rigtiga i åtgärden att åtala inspektionens båda föreståndare för det förfarande som grundlagt förevarande åtal; ment — heter det vidare i utlåtandet — advokatfiskalsembetet har äfven ett förhållande att framdraga, som belyser öfverinspektoren Jungstedt. Väl är det sannt, att de flesta till koniekationskontoret inlemnade qvittenser å beslagareoch bötesandelar finnas underskrifna blott af en utaf inspektionens föreståndare, eller kontrollören Svensson, hvilket likväl icke bevisar, att öfverinspektoren Jungstedt ej varit den, som egentligen handlagt göromålen med de konfiskationsmål, hvarom fråga är. De från sjötullsinspektionen uti detta mål infordrade handlingar gifva tydligt vid handen, att öfverinspektoren Jungstedt .varit den af de båda föreståndarne som skrifvit alla koncepten till de af inspektionen uttagna stämningar, samt ännu mera att öfverinspektoren sjelf å dessa stämningar nästan i alla mål uppgjort fördelningen af beslagslotterna, dervid öfverinspektoren, som vid sådana fördelningar de föregående åren begagnat benämningen inspektionen, för år 1860 användt i stället: Contr., en benämning helt och hållet oriktig, då grunden för sjötullsinspekticoen att erhålla lott uti ifrågavarande andelar väl tärer vara generaltullstyrelsens beslut den 3 Mars 1860, hvaruti ej talas om hvad öfverinspektoren Her kontrollören tillkommer, utan bestämmelsen leri rörer inspektionen. Emellertid förefaller öfverinspektorens förklaring, som a mig (advokatfiskalen) vilja utmärka obekantskap med örhållandena, särdeles besynnerlig, då han sjelf ati målen uppsatt stämningarne och verkställt ördelningen af de influtna målsegarebeloppen, warigenom öfverinspektoren således både vetat iti hvilka mål och till hvad belopp beslagslotter ippburits. Att sedan vid utsökning hos genealtullstyrelsen af ersättning för en lott uti beslagareandelarne grunda denna anhållan på enlast kontrollörens qvittenser och att uti sin förklaring i detta mål vilja låta påskina okunnigwet om målens beskaffenhet och de deri qvitte-ade beloppen, synes mig gifva fullt stöd ät de intagande att inspektoren, vid målsegareand arnes fördelande i lotter, blott afsett bereda en stor del deraf-från betjeningen till inspektioner, ör att sedermera äfven kunna hos generaltul:styrelsen utfå en lika summa, hvilket genom Vtterbörandes uppmärksamhet likväl hittills cj yckats. Advokatfiskalen omförm ler i förbigående huruledes hr Jungstedt intill detta års början instämt mål af den beskaffenhet som de ianmärkaingsmemorialet åberopade, men att detta i ört sedan advokatfiskalen erinrat att detta tillkomme advokatfiskalsembetet att verkställa. Vidkommande derefter hrr Jungstedts och Svenssons rätt till beslagareandel i seglationsmål i deras :örmenta egenskap af åklagare, yttrar derefter advokatfiskalen: ig SAtt en och annan tullfiskal uti deZaf honom såsom åklagare handlagda och utförda mål sökt (å 7ÅA 8 i seglationsordningen så tolkad, att han borde tilldömas åklagareandelen, detta har advokatfiskalsembetet sett och sådant ogillat samt högeligen bestridt, hvarföre ock sådana försök strandat samt angifparne fått njuta sin lagliga rätt till godo; men att tullkammarföreståndare eller inspektionsföreståndare, hvilka tillegna sig åklagareandel uti mål som förevarande, då de hvarken . upptäckt eller angifvit åtalade förseelserna, tror jag hos hvarje tänkande och rättsinnig person bör väcka både harm och förundran, vid etraktande deraf att underlydande derigenom beröfvas en frukt af deras nit och verksamhet, hvilken ej på något sätt af inspektionens föreståndare varit delad. Särskildt får advokat fiskalsembetet härvid anföra, till hvad nyss här ofvan är yttradt, samt för att ännu mera ådagalägga förklarandenas onyttiga och olagliga förfarande nämna, att enligt tullfiskalsinstruktionen åligger det denne tj att såsom äktor bealoger Get denne tjensteman Sh att för sådant