Aftonbladet – 23 november 1861, sida 4

Article Image
LONDON den 18 November. Spanmål: Hvete möter måttlig efterfrågan till ungefärligen förra måndagspriserna. Korn tryckt. Hafre fast. Till-förseln är betydlig. HAMBURG den 16 Nov. Spanmål: Hvetein 10co äfvensom ab andra hamnar flau och stilla Råg in loco stilla; ab Königsberg utbjudes för gälves 80 I pr April Maj å 91—92 R. Bko. Kaffe: Marknader är fast, men omsättningen inskränkt. HAMBURG den 18 November. Spanmål: Hvete nu loco något fa ; ab andra hamnar äfvenså nnerhet disponibel vara, ehuru utan pri: Iringar. Råg in loco något fastare; ab Königsberg 80 4 pr April Maj 91-—92 R. Bko med säljare och bjudes 90—91 R. Kafe stilla. Försäljning 2400 balar Rio flytande. AMSTERDAM den 15 Nov. Spanmål: Hvete stilla. Råg in loco oförändrad; pr våren 2 fl. billigare. AMSTERDAM: den 18 November. Spanmål Hvete stilla. Råg in loco oförändrad; privåren 1 fl. högre. y NEWYORK den 5 Nov. Vexelkurs på Londan 107,. Bomull lifligt och !y, c. högre. Spanmål och mjöl flau. NEWYORK den 6 November. Vexelkurs på London 107 --107:.,. P.nningtillgången riklig. Bomull mycket fast; middl. 23, a 24 c. Ivete och mås I fallande. O JANEIRO den 25 Okt. Via Lissabon. Nya aflastningar sedan den 8 dennes till Kanalen och Elben 16,000 balar, till Havre, England, Belgien, Bremen och Holland 18,700 dito, till. Östersjön, Sverge, Norge och Köpenhamn 1600 dito, till Gibraltar och Medelhafvet 8800 diio. Behållning af kaffe i Rio 150,000 balar. Pris försgood first 6400 å 6600 rs. Kurs på London 25! ; d.; frakt till Kanalen 55 sh. Om spanmålsskörden I Frankrike. Tidningen Journal des Debatst innehåller om detta ämne en artikel, hvilken förtjenar mycken uppmärksamhet och är af följande lydelse: Kunna vi i år motse lika öfverfrifna spaner som i de olyckliga åren 4846 —1847 --1854 eller lemnar vår spanmålssk rd erkligen ett så stort deficit att vi från utlandet behöfva en tillförsel af 13 å 14 millioner Ska liter, hvilken skulle medföra en utgift för landet om 350 å 400 millioner francs? På dessa frågor har farhågan, som det synes, -icke utan en viss beräkning svarat med påtagliga öfverdriftet och utan att något afseende blifvit fästadt vid den entliga skiljaktigheten mellan föregående dyrperioder och den närvarande. I allmänhet är ingenting mera osäkert än de gissningar man äller rörande skördens atkastning och de man tror sig kunna förutspå af ett defiFrågan är i sig sjelf särdeles invecklad, och dess någorlunda tilltredsställande besvarande beroende af mångfaldiga förhållanden, såsom t. ex. ien större eller mindre behållning hvilken förees af det föregående årets skörd, den mer eller; mindre mfattande afkastningen af potates, kidfrukter och kastanier, hvilka alla äro värdefulla födoämnen. Man bör derjemte äfven fästa hörig. uppmärksamhet vid skörden i fremmande ändr och den skydsamhet och lätthet hvarmed i a dagar utländsk spanmål kan hitföras och lelas i det inre af landet, Uti sistnämnda seende är vår ställning långt gynsammare än der krisen 1846 —1847, emedan upphäfvandet f den rörliga skalan för spanmålstullen har undanröjt ett af de väsentligaste hinder för en kyndsam och beqväm import. Vi ha då äfven ler loppet af de första 9 månaderna af innende tr kunnat införa 7.894,000 hektoliter utdsk spanmål (100 hektoliter — 60 ; svenska tunnor) mellan un!er samma period af 1846 endast 3,110,000 hektoliter importerades, hvadan vi nuiha ett dubbelt så stort qvuntum utländsk säd ti!l vår disposition mo: 1846. Det är förnämlit Ryssland, Norra Amerika och England, Ika I år ha levererat nämnda betydliga qvan titeter.. Men huru stor vigt man än tillägger dessa förhållanden finnas likväl andra orsaker, hvilka komma att utöfva en välgörande verkan å den nuvarande ställningen. Ryssland och de nordamerikanska staterna ha i år haft en riklig god skörd och så var äfven förhållandet i a Amerika under förlidet år, hvadan betyd2å äldre behållningar finnas att tillgå. derna kring ersjön ha visserligen hait en mingod skörd, men likväl tillräcklig för att export skall kunna ega rum; deremot är förhållandet annorlunda i norra Italien, Ungern och Spai Frakterna äro dessutom moderata, helst else med Nordamerika till en betydlig del är afbruten och vårt omfattande jernvägsnät är ett mäktigt medel för fördelning btländsk spanmål till alla delar af landet. 1 seende till de framsteg, hvilka egt rum i sjöen, och de talrika redde gningar som företagits uti alla angränsande länder torde demma icke behöfva att befara hvarken hungersnöd eller sådana öfverdrifna dyrtidsförhållanden som fordom så ofta hemsökte dem, och dessutom bör en synnerlig uppmärksamhet fästas dervid att jordbruket och ladugårdsskötseln har unler loppet af de sednaste decennier öfverallt i verldsdel gjort högst betydliga framsteg och tningen ökats uti en långt större proportion a förut under ett halft århundrade. fönom frihandeln, fri inoch utförsel af litsmedel och rudimaterier uppstår nu afsig sjelf en hittills okänd jemvigt mellan nationernas ressurser. Det är dock törhända öfverdrifvet att tala om friheten, når såsom hos oss ännu existerar tull å spanmål men utförseln är fri och införselstullen mycket moderat. Som bekant betalas vid införsel af nmål, antingen den kommer landvägen eller öledes, 50 centimer pr 100 kilogrammer (1. toliter) hvilken afgift emellertid fördubblas r införseln sker uti fremmande nationers fartyg. ee v 3 To a a SJÖFARTS-UNDERRÄTTELSER. Inkommne: inne (å), Åberg. Sölvesborg, bränvin; Transit AE I (å, Söderlund Åhus, d:o; Nore (å), Essen, Kalmar, 1:o; Norden, Sorling, Westervik, bräder, Honorin, Bengts: sön, d:o; Skåne (å:, Malmberg, Stettin, styckegods. Utklarerade: Ariel, Brumund, Nordsjön, hafra; Virgo, SablIhafvet, jern åc.; Svan, Mattsson, Sund, tom; a, Larsson, Sölvesborg, temfat: Jenny. Kiellbera. Falaf

23 november 1861, sida 4

Thumbnail