Te OT TSN TE GON VETEN VE Ver Sr JET Sar gr TSK TE TSKR SYS ARVA nesmål, och berättade att. hon den-26Augusti, sedan hon blifvit. utvräkt från Wiström, kommit till vaktkontoret och begärt-handräckningföratt komma in i Wiströms vedbod. Denna begäran hade hon förnyat tvenne gånger och vid sednaste tillfä.le skulle hon fällt följande hotande utlåtande mot Wiström: Jag är inte död än, jag be skall. nog dessförinnancklippa den -bofven. Fe hade yttrats under ett uppbrusadt tillstånd. a Helenas Andersson, hustru till en tännbindarftgesäll, berättade: Den 30 Juli på förmiddagen kl. 9 hade hon kommit till Lindqvist ishans bostad huset n:r 19 Saltmätargränden för att hyra rum i nämnda hus, för hvilket Lindqvist är vice värd Andersson hade föhrit Lindqvist hemma stående-på golfvetssaimtrsysselsatt medatt-kläda sig, hyarunder han äfven ätit frukost. Wiström hade äfven då innevarit i rummet. Då vittnet ne köm på gatan var kl. högst en till 10. Mamselb Gustaäfea Öhtnan, fi ad för fredje eller fjerde-gången at de tilltalade, fick härefter företräde. iström önskade: henne. ytterligare hörd angiende af enkap Carlsson fällda yttranden, ..Öhmanv berättade nu;-att hon i anledning deraf att Wiström sdåtit vräka Carlsson shört Carlsson hotande yttra, att hon skulle knäppa honom, En gång hade vitmet frågat hustea Carlsson, huruvida hön skulle ha afgifvit något -vittnesmål angående armbandet; om hon ej blifvit utvisad af Wiström, Härtill skulle Carlsson ha svarat: Det hade jag inte, om Jag ej blifvit vrökt. Det gjorde jag af hat. Mil Öhman öfvergick derefter till-en t virrig berättelse om yttranden, som enkan Carlsson skulle ha fällt angående sitt vittnesmål rrande dt ofta omtalade armbandet; som Carlsson-förmältssig ha sett i Wisttöms Ne blifvande hufvudsumman af denna Öhmans berättelse den, att Carlsson skulle Ha yttrat sig vara viss på att kon tagit sig i afseende på detta armband. 1 Ordföranden afbröt nu vitthet med en erinrån derom, att hvad hon nu berättade stodei fullkomlig strid med det vittnesmål hon afgaf förra rättegiingsdagen. Hon hade då qurat att: Carlssony liksom gåendestill-råds med sig sjelf, yttrat: Måntro-jag kan ha misstågit mig4;— ett yttrande, anmärkte ordföranden, som vittnade om samvetsgrannhet hos, Carlsson. -Hurw stode detta tillsammans med hvad Ohman i dag intygade att Carlsson yttrat sig vara viss på att hon misstagit sig? Öhman ggamälde härpå, att i dag vore hon kallad af Wiström. Jaså, anmärkte ordföranden, ni synes rätta edra vittnesmål efter de personer, af hvilka ni blifvit -beropad;ställande Ordföranden derpå till henne en allvarsam förmaning att hålla sig vid sanningen och ej ståvoch prata bredvid myunnen. Beretter nyo examinerad jemkade Öhman slutligen sina uppgifter derhän, att hon nu liksom förra gängen intygade att Carlsson uttryckt tvifvel huruvida hon möjligen kunde ha misstagit sig, men att hon dock sagt sig ha vittnat enligt sin öfvertygelse. Efter hvad sålunda förekommit, bestred Norstedts rättegångsbiträde allt afseende å Öhmans vittnesberättelser, enär hon visat sig så vankel: modig och tvetalande i sina uppgifter. ig Carlsson berättade, att den 7 dennes. efter detatt enkan Carlsson varit Se till polismästar Wallenberg, hade-hon vid hemkomsten, sammanknäppande händerna framför bröstet, yttrat till vittnet: SMåntro FR kan ha tagit Felt på armbandet; men hur skall jag nu kunna taga mina o:d tillbaka, då hela saken hvilar p mi N Orälöräfiden anmärkte härvid, att det syntes elt naturligt, att Carlsson genom alla de frågor, som blifvit framställda: till henne, skulle kunnat komma till. tvifvel på sin: egen öfvertygelses riktighet. Ade-tilltalades sida hördes härefter ytterligare rn vittnen, hvilka dock: ej -hade-någöt att upplysa, som med saken stod i något sammanhang. : Lindqvist begärde härpå att få den frågan framställd till hr Munnich i hans egenskap af vittne i målet. om han på sin ed kunde intyga, att Norstedt ej med afseende på den i hustru Lindqvists kofta funna nålen yttrat till Mönnich: Jag stäek dit nålen. Härpå genmälde hr M., att han sin aflagda vittnesed intygade, ej blott att Norstedt ickefälltnågot sådant yttrande, utan tvärtom på hans, Männichs, fråga i detta afseende:heligt-bedyrat att han ej gjort det; och villevbrsMännich, sedan han i egens ap af vittne afgifvit, denna förklaring, anhålla att, i egenskap af Norstedts rättegångsbiträde och då Fn kunnat. förefalla besynnerligt att han till Norstedt framställt en sådan fråga som den af honom vid förra rättegångstillfället omförmälda, nu få förklara, att-som det redan då, när berörde händelsepasserade, var fråga om att han, Minnichsskulle uppträda såsom Norstedts rätteSingrpiträde, men Nörstedt: var vid en tid och innan ännu-undersökningen bragt ljus i8aken af Många misskänd och misstrodd; hwvarföre-vittnet-ansitt det vara sin pligt att supponeracalia möjligheter och söka på allt sättförvissa sig om att det var en klar sak i hvilken Han skulle k ymmå att u Bra Lindqvist Kemställde derefter till rätten huruvida icke, nöd -åberopende af Anderssons och Tornbergs Fiutncemål, pe rå nåle Norstedtsmppgifter vaktkontoret, a satit på ARE sådana omständigheter sförekommit-mos Norstedt, att han borde förklaras skyldig alt träda i häktesAllmänna åklagar.n förmäldesig ej kunna instänima 1 detta -yrkande, oo Wiström I sin sida frkade samma ansyar å Carlsson och Engman, hvartill de genom sina vittnesmårssökt binda Wiström. Vidare hemställde Tindqvist, om icke Wiströms oskuld hu borde ansestsk ådetalagd, att han af Lindqvist kunde som vittneåbe Sen framställning öfver hvilkenshanbegärde rättens-Beslut, oaktadt ordförande föstaderhans:appmärksamhet derpå att-denperson han sålu da till vittne åbe stodebredvid honom såsom anklagad i samma sak för hwilken han sjelf var häktad. Norstedt flag on uppgkor med målet för att inkomma hed Bina slätpåståenden och) arterna förklarade sig å ömse sidor ej nu åberopa ytterligare. bevisning; förbehållande sig likväl Norstedt att, om något af vigt i målet öm till Håns -kännedom, få derom förebringa bevisning, —..: Sedan de närvarande fått aftrada, OfyeNade rätten till beslut, som afkunHädes ar innehåll, att rätten fann Tändqvists yrkande om Norstedts mäkände. i häkte obefogadt. Lindqvists begäran att få Wiström hörd som vittne äfrlögs. Hvad Lindqvists yrkande att Engman skull hänvisad till sin själasörjäreahgiuge, kunde rätten sej rbifalla, detta, enär Bogmns Nejortritt: ten: iggande valts förete sr C 185 mo arg rkning förefannits: Jästering hvilket ingen anmä af ännu: K justerade protokoll utsattes till morgon . lördag. kl. 12, då parterna skulle sig installa och Lindroth vid. vite af 10 rdr förete sitt prestbevis. s-bSedanstillrådhusrätten ingifvits stämningsansökning å sötkerbruksidlsaren grosshandlaren P. A; Wehrenqvist, med påstående öm hans försätfande i Konkurstillstånd, har rådhusrätten, vidi dag-shålletz förhör, beslutatidet deaf W: isdag uppgifna borgenärer skola kallas: till-den-25November kl. 10 f..m. att. i saken höras, ochidå utltande angående. yrkandet om W:s försättande i koffkurstillstånd ineddetas. nke——