Article Image
lär tänkas bättre, och jag anser mig böra från denna synpunkt yttra mitt omdöme om förslagets särskilda stadganden. S1. Hvad jag mest tvekat omvär frågan, hu: ruvida pantförskrifning bör få afse annan lösegendom än ting i-vanlig bemärkelse eller äfven for: dringar-och andra rättigheter, men måhända betingas Utsträckningen af underpantsaftalets egenskap af förlagskontrakt. s2. Om viss tid efter afhahdlingens upprättande varit föreskrifven för intecknandet deraf. vid äfventyr att afhandlingen eljest blefve utan verkan, kan. jag ej inse någon olägenhet deraf, men å en annan sida finner jag ej heller bristen af sådan tidsbestämmelse böraskäligen föranleda förslagets-ogillande. År afhandlingen redlig, är er somensamtäfventyrar något af dröjsmål med intecknandet, af egen fördebuppranad att så fort som möjligt föranstalta derom, och är den understucken, må tillämpning af stadgandet i7TS om sdpäng yrkas: i s 3. Föreskriften om förmånsrätt efter iritecknad päåntförskrifning kan ej hänföras till 1 uva rande stadgandet i Ti kap. handelsbalken, hvarigenom denna förmånsrätt komme att förnärma dem, som tillkommer omyndigs fordringar. Tillee af ifrågavarande föreskrift måste jag således ställa i beroende af bifall till ständernas särskilda förslag om ny förmånsrätts-ordning.: I öfrigt kunde-hela-denna 8 desto hellre varit från förslaget utesluten; som -de här afhandlade frågor egentligen tillhöra förmånsrättsordningen, men såsträng konseqdvens i änvisande af naturlig plats för lagstadganden låter sig svårligen vidmakthållas, då lagstiftningsåtgärderna vidta gas delvis. s5. Om första perioden af denna 8 kunde tilläggas den af justitierådet Carleson antydda mening, att nemligen den, som åt annan lemnade sin lösegendom såsom lån eller i förvar eller mot hyra, äfventyrade att mistå egendomen derigenom, att mottagaren derå utfärdade en undergr VE skulle detta stadgande äfve ör mig utgöra anledning att afstyrka antagand af förslaget i dess nuvarande :skick. Efter mitt omdöme är dock i förslaget ingenting annat sagdt, än att viss egendom, pantförskrifven af den sorå lagligen åtkommit. eganderätt till. samma egent dom och fortfarande innehar: den, så att-den med skäl räknas till innehafvarens synbara till: gångar, skall gå i betalning, utan afseende hemligt vidtagen föryttringsåtgärd,; som ej förant ledt ändring i detskenbara eganderättsförhållan det. Denna mening finner jag klart uttryckt i orden, att det eganderättspåstående, som måste stå tillbaka för pantförskrifningen, skall grundas på köp eller annat aftal med innehafvaren. sådant fall vöfverensstämmer: stadgandet med hvad för närvarande i afseende på dylika föryttringar gäl: ler, enligt förordningen-den-20 November 1845; Denna förordning medgifver väl den utväg, att genom iakttagande. af vissa formella föreskrifter, gående ut att bereda offentlighet åt för: yttringen, skydda -densanima mot anspråk af säl: jarens borgenärer, men rikets ständerhafva i särskildt förslag beslutat upphäfvande af nämnde förordning, och på antagligheten af detta sär: skilda förslag beror i min: tanke antagligheten af denna S. Jag påstår visserligen icke, att sådana föreskrifter, som 1845 års förordning inne: fattar i afseende på köp af lösegendom, hvar: öfver säljaren likafullt förfogar, äro oförenliga med underpantssystemet, utan PE har tvärtom i lagberedningen deltagit i dess förslag till dylika föreskrifter i bredd med underpantsinstitutionen, men då, efter hvad jag ofvan sökt visa. antagligt är, att, sedan en afhandling om underpart lagligen kan ega rum, de fall, då verkliga köp afifrågavarande beskaffenhetafslutas, blifva så få, vatt särskild lagstiftning för dem ej är at framstående vigt, och missbruk: af sådana köp, i ändamålatt förhisdra den IRENE egendomens tillgripande för betalning, verksamt förebygges genom det föreslagna stadgandet, hvarförutan i ständernas särskilda förslag till förändråde föreskrifter i afseende på utmätning finnes den bestämmelse, att vid Kollision mellan Köj och ehkel ngr edgång kan den uppgifnt köparen ådömas, hvilken bestämmelse i thy fall lärer kunna för .tillfyllestgörande anses, finne, jag någon; giltig anmärkning ej möta mot upphäfvandet af 1845 års förordning. För öfrigt är inom Nögsta domstolen anmärkt: a) att domaren Hörde lemnas öppet att under vissa förhållanden upphäfva verkan af en pant förskrifning, som bliftit inteckrad någon kortare Äd förevinträffad konkurs. Ett af de häfvud: sakliga föremålen för förbättrad konkurslagstiftning; hvaftillständerna afgifvit särskildt, på högsta domstolens utlåtande beroende förslag, är införandet af den s.k: vindieationsrätten eller möjligheten attfårmdanröjd verkan af säkerhets: aftal-eller exekutiva åtgärder, tillkomna så närt in på konkursens början, att konkurstillstånde: kan anses hafva de facto imträdt. Vigten hära! erkänner jag på-det högsta, men att specielt för detta fallinföra någol stadgande i slik riktning. synes ej vara oeftergifligt vilkor för bifall til förslaget. d) att nu gällande stadganden ivafseende på srlagslån blifyit upphäfda aNenast hvad angår örlagsfordvisbarsinteekningssoch betalningsrätt men ickesisöfviga atelarsy afseende härå vis: förhandlingarneshos tiketsständer; att sedan lag utskottet först tillstyrkt fullständigt upphäfvand: afönämndarstadgåmden, men deremot i stånde: blifvit anmirktfattÅen medgitan friheten ivänteaftalet vid förlagslån icke borde upphäfvas, har utskottet, för att vinna delta ändamål, tillstyrkt det inskränktare upphäfvande; som derpå blifvit ständernas, beslut. Nekas. kan icke att härigenom. mera. kommit att.qvarstå af de gamla förlagsordningarne än åsyftadt varit, .menäfven denna oegentlighet anser jag. cj vara så maktpåliggande att den ej bör kunna fördragas, så framt nyttan af förslågets åäntagånde är Så stör som jag tror den vara. I Betraktande af detta allt stännar jag vid att tillstyrka bifall å förslaget, under förutsättning att i sammanhang dermed jemväl bifallas de särskilda förslagen om upphäfvånde at 1845 års oftanämnda förordning m. m. och om ny förmånsättsordning. . Utom deanmäörkningar; som i åtskilliga af dössa yttranden mot förslaget förekomma, Vara i regeringen jemval ändra anmärkningar Häfva blifvit framställda. Dessa sisttämnda skola isyn: nerhet. gällt beskaffenheten af den rätt, söm förslaget tillerkännes underpant i vis egendom. Medan nemligen denna rätt; enligt 3 Si förslaget, är inskränkt till en. enkel förmånsrätt,. utsträckes. den i 5 8. till en ofullständig sakrätt, hvilken dubbla egenskap vid tillämfhingen sannolikt skulle förorsaka: ovisshet, huruvida innehafvaren af en. dylik. pantförskrifning, hvars fordran icke: vore. till. betalning förfallen, egde göra någon hypoteksrätt gällande vid utmätning af det pantförskrifaa.godset för annan gäld. Om så ej blefve förhålländet,. Hvilket synes Vara mest öfverensstämmande med de af rikets ständer såväl i detta som andra dermed i viss mån sammanhähgande lagförslag beslätade stadganden; skulle de, som tagit underpant, säkerligen finna sig.bedragna, under: det. de, :som i stället begagnade sigraf de nu; brukliga: lösöreköpen, väl ortfar rande i allmänhet njöte skydd :mot:utmätning; men deremot kunde gå förlustiga af all rätt, derest den köpta::egendomen pantförskrefves. Också lärer, enligt hvad vi tro 0s8 veta, K. M. icke hafvå godkänt ifrågavarande lagförslag.

22 november 1861, sida 3

Thumbnail