ke mb ABL hn RR elba RE Em rg er SR FS Ne för allmänna krediten. en graf. Om denna åsigt, såsom jag tror, är riktig. kunde något vidare yttrande -om förslagets särskilda delar vara öfverflödigt; dock anser jäg mig ej böra med tystnad förbigå stadgandet i t S:s första punkt, så lydande: Ar viss egendom pantförskrifven, och finnes den i hans hand soim förskrifningen utgifvit eller i annans besittning för hans räkning, då fordringen, hvarför egendomen i underpant satt är, skall uttagas; gånge den egendom -1 betalning, ändå att annan påstår sig hafva, genom köp eller :annataftal med innehafvaren, blifvit egåre dertill. Måhändes: kunde ifrågasättas, om ej detta stadgande hvilade på den förutsättning, att kr R egde lagliger pantförskrifva en annen egendom utan hans tillstånd. Ordalydelsen och saknaden af og bestämmelser för möjliga rättskollisioner ger likväl anledning till antagande af motsatsen, ehuru lagstiftarens vilja dervid framstår såsom enda grunden förhans bud. Om -A säljer en vara först till: Boch sedan-till C; måste enligt 1-kap. 5 handelsbalken den sistnämndes anspråk vika för B:s; men om A,sefter att hafva sålt varan till B, endast pantförskrefve den åt C, skull enligt förslaget B:s rätt vika för C:s. I öfverenisstämmelse med en dylik grundsats, jemförd med den i 11 kap. 4 8 och: 12 kap. 48 handelsbalken, och dåförslaget icke innehåller någon särskild bestämmelse rörande? pantförskrifnings innehafvarens rätt mot annan egare af det pantförskrifna godsetän förskrifningens utgifvåre samt den, hvars eganderätts ahsprå EPN sig på köp eller aninat aftal med pantförskrifvaren, synet mig antagligt, att om A af B mottog såsom lån eller i förvar eller förhyrde någon lösegendom och derefter. pantförskrefve densamma. till. C, skullt jemväl enligt förslaget B:s eganderätt vika för C:t hypoteksrätt. En jordegare, som åt sin arrendar tor eller landbo lemnade till bruk och nyttjandt dragare eller åkerredskap, en handtverkare, som åt sina arbetare lemnade verktyg till begagnande, hade ständigtvatt befara det hans egendom, ehuru till utseendet oförskingrad och oklanderligt vårdad, vore i hemlighet pantförskrifven. En dyr köpt erfarenhet kunde visserligen lära honom. att hans eganderätt varit bättre förvarad under förklädnaden af en hypoteksrätt, men svårligen bringa honom till insigt i rättvisan och billigheten af den lag, han sålunda fått inhemta. Mot den föreslagna hypoteksrätten talar såväl Sverges egen som främmande länders erfarenhet. De skäl, som för återupptagandet af denna rättsinstitution blifvit anförda, äro efter mitt omdöme utan någon inre vigt, och att den ifrågavarande lagen skulle just i det hänseende dess verkan hufvudsakligen åsyftades, eller såsom -en ny häfstång för krediten, ästadkomma mera ondt än godt, har jag sökt i korthet antyda; i följd hvar: af jag med justitieråden Naumann och Adler: creutz. instämmer i underdånigt afstyrkande al bifall till omförmäldarlagförslag. Justitierådet Almqvist förenade sig uti det al justitierådet Carleson afgifna yttrande, likväl un der förklarande, hvad angickden särskilda ån: märkningen i afseende å förslagets 5:te S, att: ehuru ordalydelsen kundegifva anledning till den tolkning, som justitierådet Carleson antagit. en sådan tolkning dock ej finge anses vara öfverensstämmande med det föreslagna stådgandete verkliga mening. Justitierådet frih: Leuhusen yttrade, att han väl. på de af rikets ständer anförda skäl, fann en föffattning angående underpant i lös egendom i allmänhet vara önskvärd och af behofvet påkallad, men att, mot antagande af rikets ständer derom gjorda enligt justitierådets tanke. förekom: att genom berörde förslag allenast thvad om förlagsfordringare intecknande och betalningsrätt nu är genom -särskilda författninga stadgadt, men icke öfriga i författningarna be: fintliga föreskrifter i afseende å förslagslån upphäfda, hvilket sednare, efter justitierådets åsigt. jemväl bort ske, enär derigenom likhet i lagstift ningen åstadkommitsoch annars; i händelse för slaget godkändes, i lagskipningen kunde uppstå osäkerhet om hvad af stadganderna i författningarne rörande förlag vore gällande eller ej; al. icke, till förekommande af svekfullt förfarande och missbruk af krediten, uti28 af den föreslagna författningen föreskrift införts derom, att pant förskrifning skulle inom viss kort tid efter upprät tandet medelst. dess inlemnande till vederbörande domstol offentliggöras ; och att ej; på sätt justitic rådet Adlercreutz erinrat, stadgande fanns derom att pantförskrifning, söm blifvit intecknad endas någon körtare tid före utgifvarens konkurs, skull: under vissa förhållanden blifva utan verkan. hvaronY föreskrift lämpligen bort förekomma, om ej i förevatande förslåg, dock uti den af riket: ständer föreslagna nya förmånsrätts ordning. men äfven derstädes saknades; ehuru stadgande ir sådan syftning der införts i afseende å inteck: nibg i fast egendom ; och förklärade justitie rådet sig; på grund-faf hvad sålunda, efter ju stitierådets åsigt, mot ifrågavarande förslag förekomvicke kunna tillstyrka: bifall till detsåmma hvilket, för, den . händelse förördningen:den 2A November 1845: om lösöreköp icke blef, i enlighet med rikets ständers derom gjorda hemst lan; upphäfd, justitierådet fann sig böra afstyrke äfven på det skäl, att i sådant fall-5 S i förslaget syntes böra rättas, så att icke ovilkorligen ett aftal om handel at lösören, som köparen Jå ut i säljarens vård förblifva, skulle vika för er sednare. ir tecknad. päntförskrifning, på sätt cl jest, efter 5 8:s nuvarande lydelse, komme att, såsom justitierådet: Adlercreutz anmärkt, inträffa. Justitierådet, Qvensel-utlät sig: Ett lösöreköp under vilkor, att säljaren fortfarande skall bruke och besitta .detsåldajsär i allmänhet i och för sig så issaknadrafopraktiskt undamal att fåom ensnågon af de många afhandlingar öm dylika köp; som blifvit afslutade, innefattat rena köp Det stora fleitälet af dem har tillkommit äntin; sen i bedräglig äfsigt att skydda egendomen från utmätning eller ock för att försäkra köparen om godtgörelse af penningar, dem han försträckt eller tänker försträcka åt säljaren, det vill med andra ord säga, att afhandlingarne i detta fall Ngjort till köp förklädda aftal om underpant. Väl påstås det, alt i senare tider dy1. lika afhandlingar tillsmängden aftagit och om så är, hvilket jag hvarken kan medaifv elle bestrida, hyser jag dock den öfvertygelse, ati minskningen inträffar på de bedrägliga, men att de, son haft det loffiga :yftet att betala gäld. äro till antalet snarare i stigande än fallande. hvaraf jag slutar att, på sätt rikets ständer ock Vitsordat, ett verkligt Benof att belåna lös egendom, utan att lemna den ifrån sig, förefinnes. Att detta behof varit och är i tillvext anser jag vara en naturlig följd deraf att, jemte skråtvångets upphäfvande, de praktiska yrkena vunnit sådan utbildning, att ör deras rätta utöfning hjelp erfordras af vetenskap och konst, i anseende hvartill bildningsanstalter, såsom landtbruks-: och slöjdskolor; flerstädes blitvitinrättade och starkt anlitas. Den ärbetare, som förvärfit sig högre bildning för ett yrke, vill ej gerna beta åt annan, emedan. han i sådant fall ej elf drager hela frukten af sin skicklighet och tom saknar den frihet i användandet deraf, utgör vilkor för ytterligare förkofran. Han ;iledes på allt sätt att komma i tillfälle att ning drifva yrket, hvartill merendels . tfras annat än tillgång på nödigt rörelse-) och-en lättad utväg dertill genom unlerpanisystemet. borde således redan vara natioalckonomiskt valbetänkt och blifva det än mera, I. om räntan frigifves, hvarpå fordringarne synas