Aftonbladet – 21 november 1861, sida 4

En ANNARS ANSER TT men Hos P. A, HULDBERG och ölrige bokhandlare, häftad å 3, bunden 4 4 Rdr Rwmt: Kärlekens Lib BIDRAG TILL DEN CHRISTLIGA PLIGTLÄRAN. JO. MON. LINDBLAD. ga framsteg i materielt och intellektuelt Författarens förord: E4t faktum är ovedersägli t. Vi göra otroliga n t hänseende; men den sedliga andan försämras. Allt går framåt och utvecklar sig; ett enda går tillbaka: det andeliga. — Författaren till här framlagda bok bekänneryatt han intogs af sorg, nära nog slogs af häpnad, när han läste dessa nyligen skrifna ord af en fransysk författare. (J. Michelet: Kärleken.) Jag började eftersinnå: är det möjligt, är det sant? Och ju mera jag eftersinnade, desto mera häpen blef jag vid de mörka taflor, ländernas sedliga tillstånd för mig framstälde, — Började så derjemte fram: för min själ hura det andligas målsmän uttömma sina krafter i ändlösa strider öfver läran., under det de förglömma lifvet,. Man uppbjuder sitt skarpsinne i konfessionela hårklyfverier, och glömmer de ord, den ädle Johan Arndt uttalat: Christus har många bekännare men få efterföljare,. Mitt hjerta vidgades af begär att göra något till mina bröders bästa. Hittills har min penna isynnerbet arbetat för den husliga andaktens lifvande. Hemmet måste helgas, det har varit min varmaste tanke. — Men lifvet är icke ett lif blott i hemmet. En lättfattlig framställning af det kristliga lifvets fordringar i alla riktningar, en pöpulär afhandling om en kristens pligter — så tänkte jag — skulle det icke vara ett ord i sinom tid? Vetenskapliga pligtläror hafva vi många, särdeles på främmande språk. En enkel kristlig pligtlära torde vara på sin plats jemte dessa, så mycket hellre som de förstnämnda icke äro tillgängliga eller ens fattliga för de allrafleste, som behöfva påminnelse om sina pligter. Och hvad jag tänkte, det antog form i denna bok. -Måtte mina Tandsmän emottaga mitt arbete med lika mycken kärlek, som jag utsänder det ibland dem: Härlekens lif,, målte det blifva ett lif, en verklighet hos alla! i Eokens innehåll: Menniskan. Menniskans bestämmelse. Religion. Kristendom. Kristlig sedelära. Hvad är godt? Hvad är sedligt? Hvad är fu lkomligt? Samvetet. Lagen. Evangelium. Pligt. Pligternas kännedom. Pligternas mångfald och enhet. Pligternas källa. Frihet. Tankefrihet. Handlingsfrihet. Frihet att utsprida, sin öfvertygelse. Menniskornas karakter och temperamenter. En kristens karakter. Synden. Den medfödda,; Den inlärda. Den sjelfutvecklade. Dygd. Tio Guds bud. Första budet: Kärlek. Tacksamhet. Förtröstan. Fruktan. Lydnad. Villighet. Andra bådet: Guds namn. Edgång. Svordom. Samvetsgrannhet. Sila mygg och svälja kameler. Adiafora. Tredje budet: Sabbaten. Guds ords bruk. Tempeltjensten. Den husliga andakten. Fjerde budet: Föräldrar och barn. Husbonde och tjenare. Öfverhet och undersåtor.. Slafveriet. Femte budet: Lifvets uppehållande och vård. Lifvets uppoffring. Har öfverheten makt öfver lifvet? Sjellmord; Nödvärn, Menniskovänlighet och välgörenhet. Sjette budet: Man och qvinna. Äktenskapet. Det husliga lifvet. Det ogifta ståndet. Kyskhet. Sjunde budet: Hvar och en sitt. ,Jorden är Herrans. tikedom och fattigdom. Sparsamhet. Hjelpsamhet. Flit. Ållonde budet: Ett godt namn och rykte. Sanning. Trohet. Omdöme om andra. Nionde budet. Tionde budet: Haf aktning för andras rätt! Var herre öfver dig sjelf! Tär dig att försaka! Våra pligter sisom medlemmar af samhället. Laglydnad. Trohet i de embetens förvaltning, som samhällets bistånd kräfver. Bidrag till samhällsordningens uppehållande. Våra pligter såsom medlemmar sf kyrkan. Kyrklig tro. Kyrklig bekännelse. Kyrkligt lif. Skolan. Pligter mot oss sjelfva. Pligter mot kreaturen. Pligter mot naturen. Om straffens ändamål. Kärleken, lagens follbordan. Lycksalighet.. Guds rike. En kristens inre lif. Troslifvets uppkomst. Ånger och bättring. Tro och ny födelse. En kristens inre lif forts.) Helgelse. Himmelsk umgängelse. Kristlig askes. En kristens lif i verlden. Verlden och dess sinne. En kristens strid. Hata synden och älska synden. Guds tjenare i allting. Em Kristens lif i verlden (forts.) Tålamod. Mildhet Ödmjukhet. Fasthet. Ondt rykte och godt rykte. Drager icke i främmande ok! En kristens li i verlden forts.) Leftadsfriskhet Sällskapslif. Nöjen. En kristen vid lifvets slut. Sjukrummet. Testamentet. Dödsbädden. Tiden och evigheten.