Aftonbladet – 21 november 1861, sida 3

chef för spanska expeditionen till Mexiko. ITALIEN. v Konung Victor: Emanuel hade den 11 dennes återkommit till Turin från Ancona. Turins arsenial har haft under arbete -en belägringspark, bestående af 400 grofva reff. lade kanoner, hvaraf 100-af jern och 300 af brons. Dessa kanoner uppgifvas nu vars nära färdiga. Den förut omtalade stora arbetarekongressen uti Asle bevistades af 1385 deputerade. hvilka be nr 110 arbetareföreningar. Samlingsrummet var prydt med byster. föreställande Vietor Emanuel; Cavour och Garibaldi, samt med alla föreningarnes fa-. nor äfvensom Gutenbergsfanan. Kongressens beslut utföll till förmån för Garibaldis program, som tillika är regeringens. Mazzini hade sökt förvandla arbetareföreningarne till politiska klubbar; men arbetarne voro kloka nog alt bestämdt uppträda mot detta förslog. som hade väckt så stor förargelse vid arbetarekongressens i Florens förhandlingar. Mazzinis parti förlorar dagligen allt flera at sina anhängare. Uti San Martino, i provinsen Benevento. hade insurgenterna lyckats att tillfångatagna en löjtnant. och sex nationalgardister. Trupperna. vidtogo åtgärder åt angripa detta röfvareband. Från Sora berättas, att Chiavones band, på. återmarschen från Castelluccio, blifvit angripet af fransmännen vid: Veroli samt under denna strid förlorat 80 man. Vid Bar!etta hade. en fäktning egtrum mellan bourbonisterna och de italienska trupperna, hvarvid de förstnämnda blefvo slagna. Italie? meddelar en underrättelse från Paris, som, om den bekräftas, vore af stor politisk vigt. Franska besättningskåren i Rom skall förökas fill 40.000 man. TItalies? pa riserkorrespondent tillägger följande yttrande: I detta ögonblick råder fullkomlig öfver ensstämmelse mellan Vietor Emanuel och kejsar Napoleon. De båda regenterna hafve fatiat det gemensamma beslut, att till den kommande våren bereda sig -på alla eventualiteter.? Från alla håll berättas, att vinkar gifvits från franska sidan att påskynda organisationen af ärmen. Härmed öfverensstämma äfven Garibaldis nyaste bref. All detta bevisar dock blott möjligheten, men ej vissheten af krigs utbrytande under sommaren 1862. Enligt telegram från Turin af den 13 den ges skulle en öfverenskommelse blifvit af slutad mellan italienska regeringen och befälhafvaren för franska trupperna i Rom, at: gemensamt utrota röfvareväsendet på gränser af kyrkostaten. TURKIET. Från Ragusa telegraferas att turkarne den 12 dennes utan motstånd besatt klostre: Duzi. , Insurgenterna drogo sig tillbaka til! Zubzi, sedan de sänadt sina qvinnor och barn äfver österrikiska gränsen. Mahmud paschte uti Trebigne har blifvit afsatt från sitt kom mando och ersatt med Taib bey, som der i3 uppbröt med hela den turkiska trupp styrkan mot insurgenterna. Turkaroe be fästade sina ställningar vid Gazko, Bonjur och Piva. Enligt. underrättelser från Herzegowii: och Bosnien .hade upproret betydligt til git i omfång. -Äfven ansågs en brytni mellan turkarne och montenegrjnerna vari nära förestående. AMERIKA. Förenta Staternas krigsministers sekrete rare har anbefallt sjöexpeditionens: befälhafvare, general Sherman, att behandla slafvarne som följer: Ni skall emottaga de personers tjenster. hvilka erbjuda sig alt gagna unionsregerinsen, äfven om dessa skulle vara rymda slafvar, samt använda dem, i mån af deras dug lighet, äfven: till milivärtjenst. Detta skol! dock-ej så tydas, som om meningen vore att åstadkomma en allmän beväpning af slafSEAN NRA EE SoS Små rescbref. IL Berlin d. 3 November 1861. Då mitt sista bref. från Hamburg blef alltför hastigt afbrutet, måst: jag ännu säga dig några ord om denna stad. Jag vil ej up ehålla mig med några beskrifningar af gator och torg såm! sköna bygnader; allt det der kan du lika väl och: bättre inhemta ur första, bästa resehandbok. En plats i Hamburg måste jag ock omnämna med beundran, och denna är rådhusplatsen, den :omgifves på alla sidor; af palatslika bygnader med nätta balkonger, den är planterad med större buskvexter, mellan hvilka slingrande gångar löpa, af dess sidor äro tvenne ej snörräta, utan lindrigt konkava, hvilket gör ett behagligt intryck; platsen är ej så stor, som t. ex. Alsterbassinen, hvarföre man kan bättre uppfatta de omgifvande bygnadernas skönhet. Denna plats omnämnes i med något. beröm i urhandböckerna, den är dock i mitt tycke, om ej den skönaste, säkerligen den mestintagandei Hamburg. Alsterbassinens vidd minskar. intrycket af de densamma omgifvande bygnaderna. De i Al sterbassinen simmande svånorna underbållas på en, för längesedan afliden frus bekostnad, hon testamenterade nemligen till detta ändamål en betydlig summa, men deras hvita drägt är-af det smutsiga vattnet så besuddlad, att man jemnt och nätt kan se att de en gång varit hvita. Den ståtligaste utsigt i Hamburg, då man förbiser möjligheten af upsklättring i kyrktornen, torde väl vara de från Blbhöjden, hvarifrån man öfverser så väl en stor del af staden, som hela hamnen med dess otaliga skepp, liggande för ankar i regelbundna rader) som-bilda mångfaldiga gator, på hvilka de smärre farkosterna svärma omkring. Hamburgaren är ganska höflig, talar sitt språk fult och slarfvigt, röker oupphörligt, dricker måttligt af sitt medelmåttigt pä bier, men gerna en och-annan-grogg, mycket vin, bryr sig platt ickerom eldsvådo:, är stark beundrare ar det. täcka. könet. De, infödda hamburgskorna äro sedliga, till utseendet ej ovanligt vackra; bland tjenstfiickorna ser man många vackra -an-! sigten, hvilka dock ofta nog förråda en bedröflig brist på användning af tvål. De vierländskor (vanligen berömda för skönhet) jag sett,