Aftonbladet – 16 november 1861, sida 4

Till Allmänheten. Det gifves menniskor, hvilka synas liksom födda till sorgerna och nöden och hvilkas: hela lefnad är en kedja af oförskylda lidanden, der den ena länken dystert knyter sig till den anIra. Att lindra sådana sorger, aftorka sådana tårar — det tillhör menniskovännen. Och hur rörande är icke sorgen, då han rotfästst sig ien moders, .en olycklig moders hjerta! Bland dem som djupast fått dricka ur pröfningarnes bittra kalk är helt visst den stackars qvinna, för hvars skull jag lofvat att ännu en gång vända mig till den allmänna välgörenheten. Hon bär ett namn, som burits och troligen ännu bäres af månget lyckans barn, såsom det heter. Hennes man var numera aflidne tullinspektoren Tham, vid hvars dödsbädd, som omgafs af tvenne barn, af sorgen och TNA Oren, den arma hustrun under många och Tånga år vakade ut sig, innan ändtligen befriaren kom. Sjuklig och med försvagad syn såg enkan snart tvenne af barnen bortryckas af döden. Men ännu återstod henne dock en son. Det var hennes hjertas sista förhoppning, det sista stödet för hennes kommande ålderdom, den enda ljuspunkten i hennes mörka lefnad. Gossen i ade gått igenom Klara skola, han var redan på gymnasium, der han vann sina lärares bifall genom sitt uppförande och sin flit — då plötsligen äfven denna ljuspunkt i modrens lif skulle släckas eller åtminstone förmörkas. Hennes Henric, som redan genom information kunnat något biIraga till sitt eget och sin moders uppehälle, HE plötsligen af en ögonsjukdom, som stängde hans bana och tvingade den stackars gossen till en smärtsam overksamhet. Jag får icke läsa — berättade han mig gråtande — doktorn har förbjudit det. Och modren — ifven hennes ögon äro mörka af tårar, och nöden -— den obevekliga — uppträder alltmer. fruktansvärd i hennes boning. Till denna boning, belägen n:r 44 Drottningsatan 1 tr. upp på gården, torde måhända dessa rader vägleda något medlidsamt hjerta. Kanske skall bekantskapen med denna moder, som lidit så mycket, icke vara utan sin belöning — ty det är ju en rätt gudstjenst att besöka enkor och faderlösa uti deras bedröfvelse. Föröfrigt finnas anteckningslistor för enkefru Thams räkning på ae Allehandas kontor vid Munk;ron. i Fahlstedts tokhandel samt hos hrr Samon Wallin. Insamlingen skall i tidningarne lövisas. Stockholm den 12 Nov. 1861. å erman Bjursten.