den stora allmänheten, intagen af sjelfva ämnet, har ganska små anspråk på komposition och form och låter sig nöja äfven med en mindre korrekthet och fulländning i dessa hänseenden. Det är dessa i sakens natur liggande omständigheter, som qvasi-pseudonymen Wilhelmina väsentligen har att tacka för att ett par historiska romåner, som hon förut skrifvit, blifvit välvilligt mottagna och flitigt lästa. Samma välvilja och uppmuntrar skola troligen komma detta hennes sednaste arbete, hvars titel. här ofvan läses, till del. d Drottning Christinas härkomst, hennes esprit. hennes lärdom, hennes besynnerlighet, ovanligheten af en tronafsägelse, öfvergången till katolska läran — allt har gjort henne dtill en högligen intressant personnage. Det är naturligtvis inga nya fakta, som Wil dT helmina i sin s. k. roman framdrager i ljuset: icke heller framställer hon några nya åsigter om drottningens eller hennes tids karakter. Hon har nöjt sig med att. troget upptaga hvad Fryxell och Wehitelocke och andra hafva berättat om ställningnr och för hållanden för tvåhundra år sedan, görande dessa berättelser mera lättsmälta genom en Dä mera dramatisk form och genom ati vidlyftigare utföra detaljerna. Sjelfva inledningen påminner om Fryxells berättelser. De två banden äro nemligen bvardera sammansatta af 2 afdelningar, och hvar och en af dessa är indelad i kapitel. Här lärer man känna Christina ända från nio års ålder till hennes död. Kapitel efter kapitel upprullas taflor af hennes förhållande till Axel Oxenstjerna, till sin moder, til! sina väninnor, sina inhemska gunstlingar och sina utländska favoriter. Man ser der början af hennes regering, klok och sparsam. och slutet deraf med dess vårdslöshet, leda vid allt inhemskt, och orimliga slöseri. Er mängd af de anekdoter man känner on drottningen förtäljas och utläggas. Landets belägenhet under den sednare delen af Chri stinas regering tecknas ganska klart och lef: vande. Afvenså Carl Gustafs förhållande på den tiden. Några episoder af kärligs förhållanden mellan personer, hörande til: hofvet, äro här och der inflätade, hvarmed: författarinnan torde ha afsett att låta sin verk göra rätt för benämningen Sromant, som den ganska oegentligt bär. Dessa episoder föra läsaren emellertid in på framställningar om förhållandet mellan könen samti mellan föräldrar och barn på den tiden, hvilka kunna vara rätt intressanta. På beskrifningar af lokaler inom Stoöckholm har författarinnan nedlagt mycken möda och i det afseendet nitiskt letat i källorna. Man får härigenom många utan tvifvel roande uppgifter om den fordna beskaffenheten al platser och aus, som numera undergått stora förändringar. — Historisk— Statistisk beskrifning öfver Jönköping från äldre till närvarande tid. Jönköping hos J. H. Nordström 1861. 4 Jönköping var en af de tå städer hvarom den för ztredning af grunderna för städernas beskattning nedsatta komiten före sin upplösning medhann att utarbeta en fullständig berättelse. Resultaterna af dess undersökningar i fråga oui denna stad äro ned: lagda i den ofvannämnda beskrifningen, som således är att anse som ett fragment af den större berättelsen som aldrig såg dagen. Berättelsen börjas med en bistorik öfver stadens öden från äldre tider, hvaraf man inhemtar, att stadens äldsta privilegier förskrifva sig från Magnus Ladulås, hvilken der inrättat ett mynthus och gifvit staden rätt att hälla två årliga marknader samt på borgarnes begäran. utfärdat stränga förbud mot handel i staden af andra städers köpmän. Dessa privilegier bekräftades sedermera. tid efter annan, af de följande konungarve, oftast med tillägg af någon ytterligare liten fördel som de goda jönköpingsborgarne förstodo att skaffa sig på landtboernas bekostnad. Så heter det t. ex. i Gustaf I:s privilegier 4Ej må den ene bonden köpa iää eller annan vara af den andra till mångling och afsalu, utan flye sitt in istadenom det han af sin egen afvel fått hafver: De sista privilegierna äro af år 1719. I den statistiska delen af arbetet redogöres för den till staden lydande jord, de af kronan förunnade förmåner och ålagda skatter, stadens inkomster, dess handel, näringar och folkmängd m. m., ålltsammans mycket utförligt behandladt. jemte åtföljande statistiska tabeller. Ynlng fa fot Pt fl ak nn 5) fr fn I VA pe NRA fal JR frn räkor Ht Dn JE. Jr — Jullitteraturens förtrupper ha redan anländt — denna gång först från Göteborg. Det är en Fiora midt i vintern, klädd i rödt och guld. Denna kalender innehåller åtskilliga poemer af framlidne professor Schönbeck, en pennritning? af Pehr Thomasson samt berättelser af. Sigfrid Nyberg, af signaturen E. N—n och författarinnan till En ung Piges Historie?. Tre stålstick illustrera kalendern. Från samma håll har äfven anländt en liten nätt bok med titel: Läsning för Söndagsskolor. I. Söndag hela veckan. Bearbetning från Engelskan af E. R. (Göteborg; Oscar L. Lamm 1861.) Det är historien om en moder som uppfostrar sina barn. till daktighet i den engelska andan, och der de små barnen komma derhän att dejemnt och ständigt tänka på gudliga ämnen. I förbigående inhemtar man af denna skrift att Gud, som gjort allt för något visst än-damål, har skapat vindarne för att blåsa, träden att de skola blifva höga, solen för ATI en 1 DR Je by. Dh fr LR JR tä Fr Fi I fa ng SLÅ I Ionk Ti) PA PA