Aftonbladet – 15 november 1861, sida 2

FTP ue — brtnler apr etern a Rear? ap — Jr Eee cylindrar, utkom, ingingo samtliga i hufvudstaden varande ångslupsegare till K. M:t med nnderdånig anhållan . att, på anförda skäl, blifva befriade frånverkställande af nämnda profning, om icke för alltid så åtminstone för innevarande år, helst alla ångsluparne före seglationens början blifvit protvade och afsynade i vederbörlig: ordning; och anhöllo ångslupsegarne, — som till större delen utgöras af äldre praktiska maskinister och som, icke utan skäl, hyste misstroende till det. påbjudna profningssättet för de redan bygda ångsluparna, hvilkas materialier och bygnadssätt äro lämpade efter det prof, som i förordningen af den 16 Nov. 1849 6 mom. 5 föreskrifves -— att det måtte tillåtas dem ait fråa de verkstäder, der ångsluparne blifvit bygda, anskaffa intyg, icke allenast att pannorna derstädes blifvit vederbörligen profvade, utan äfven öfver huru högt ångtryck man afsett att begagna å dem vid deras användande för persontrafik ; äfvensom att skälen för deras anhållan om befrielse från det i förordningen påbjudna profningssättet måtte utställas till yttrande af sakkunniga och. praktiska personer, i hvilket afseende de föreslogo i främsta rummet mekanikus vid Motala verkstad R. W. O. kapten O. E. Carlsund samt kaptenen i flot tans mekaniska kår B. J. Jonzon m. fl., hvilka äro kända. för sin synnerliga skicklighet och kännedom angående. ångbåtsväsendet och bättre än någon annan, här på ig vore i tillfälle att bedöma lämpligeten af ig peretner anhållan. Då vederbörande icke, åtminstone af kapten Carlsund, infordrade något utlåtande i ämnet, anhöllo ångslupsegarne sjelfva hos honom att han måtte afgifva sitt yttrande i saken, hvilken begäran kaptenen ock villfor, hvarpå hans yttrande inlemnades till civildepartementet. Och då föreståndaren för teknologiska institutet professorn och riddaren K. Styffo i gårdagens Aftonblad infört en förklaring öfver sitt tillgörande i saken äfvensom ett par intyg öfver profvets lämplighet, men icke något intyg öfver dess olämplighet och. opraktiskhet, torde nedanstående yttrande-af kapten Carlsund, hyvilken väl torde få anses för Sverges störste och mest. praktiske maskinbyggare, läsas med iniresse. (Afskrift.) Anmodad att meddela min åsigt rörande lämpligheten eller olämpligheten af det vattenprof, som, enligt kongl. förordningen af den-12 April detta år, är föreskrifyvet för odäckade. ångslupars ångpannor, rörledningar och cylindrar, anser jag mig pligtig och berättigad att samvetsgrannt yttra min tanke i ämnet. En ng erfarenhet i ångmaskiners konstruktion och behandling berättigar mig att i detta ämne yttra de åsigter denna erfarenhet grundlagt, och min pligtkänsla förbjuder mig att fördölja något, som till saken hörer. — Derföre, innan jag går att besvara den framställda frågan om det så kallade vattenprofvets större eller mindre. lämplighet, torde det tillåtas mig att erinra derom, att den 16 Nov. 1849 utgafs en förordning rörande passagerareångfärtygs byggnad, utrustning och begagnande; och efter denna förordning samt efter deri meddelade föreskrifter äro de flesta Anpslapar byggda. Det prof; som för maskiner och ångpannor föreskrifyes uti 56, mom. 5 af denna förordning, hafva desamma undergått och uthållit utan olägenhet, enär. de varit konstruerade dertill. De, som före den 12 April detta år byggt och utrustat ångslupar, hafva i kunnat ana, än mindre veta, att dessa slupar skulle efter denna tid blifva underkastade ett annat högre prof än det, som regeringen i förordningen den 16 Nov. 1849 föreskrifvit, och kafva således icke kunnat lämpa pannornas konstruktion och sammansättning för annat eller högre tryck än det på grund af denna förordning bestämda: -Då nu den sednare förordningen af den 12 April detta år bestämmer ett dubbelt så stort tryck vid lan afångpannorna, är det troligt att icke alla ångslupspannorna ega styrka nog att motstå detta högretryck utan att skadas deraf eller blifva läck. Jag anser, att regeringen icke är berättigad att fordra ett högre prof än det, som i 1849 års: förordning är föreskrifvet . för alla de ångpannor, som äro gjorda från 1849 till den 12 April detta år, då den nya förordningen utgafs; och om. regeringen anser dessa pannor för: allmänna säkerheten vådliga, tillkommer det regeringen, och ej den enskilde, att förstärka och förbättra. dem. Den enskilde har följt sin regerings föreskrifter och bör ej straffas för öfverträdelse af -lagar, som då icke ännu varit af regeringen kungjorda eller fastställda. Hvarje. retroaktiv verkan af den nya bestämmelsen för ångpannors profning anser jag således oberättigad.. Deremot må hvarje ög prof; som regeringen-finner nödigt och lämpligt för allmänna säkerheten, tillämpas å ER OR som hädanefter komma att ee I vårt land hafva blott få sjöolyckor inträffat å ångfartyg; en enda ångpanna ombord i ångfarty, ar exploderat. Å ingen-af de många små ångslupar, som finnas, har någon explosion eller sprängning af ångpannan egt rum; endast en skarf på en säkerhetsventil-låda har visat sig. bristfällig å en-af dessa små ångslupar, atan att: den deraf uppkomna ångläckan gjorde aågon väsendtlig.skada: — Det är således-ej-på srund af inträffade olycksfall; å de nuvarande ingsluparne, som regeringen sett sig föranlåten att föreskrifva ett svårare prof än det-hittills brukliga. . Enligt min åsigt är den årliga besigtningen, enligt 1849 års förordning, och det; dervid. föreskrifna prof å ångpannän och maskineriet mera betryggande för allmänheten, än det sattenprof med ett dubbelttryck hvartannat år, som 1 förordningen af den 12-April detta år är föreskrifvet. — En ångpanna kan vara så konstruead, att den kall kan uthålla det föreskrifnavatenprofvet med dubbelt tryck, då den deremot varm cke kan uthärda hälften så stort ångtryck, i följd wf den utvidgning och spänning, som uppvärmningen förorsakar; och tillverkad af vissa kallsräckta jernsorter, kan en dylik panna icke emottå det kalla vattenprofvet, ehuru den varm väl san tåla ett lika: starkt ångtryck. Allt detta känrer hvar och en, som eftertänksamt studerat och vraktiskt behandlat olika jernsorter: Angpannor, hvilkas styrka och säkerhetman vill örvissa sig om, böra profvas värmt och föröfrigt inder samma förhållanden, vid hvilka de skola egagnas. Hvarje profning med högre tryck än let, som kan ifrågakomma under Föne ER Rn begagnande, är skadlig, för dess framtida vållighet och bestånd. Ett starkt tryck under en tort tid kan en ångpanna möjligen tåla, då der:mot samma ångpanna under en längre tids beszagnande med ett vida lägre tryck. lider men deraf, liksom en ketting, hvilken under en kort stunds profning visar sig stark nog; likväl oftast pringer vid fortsatt begagnande fören vida minIre påkänning. Jag anser, att en ångpannas verkliga. tiencsthärhat såg im. oc dat sricaovio nell