maren består af medlemmar, som konungen utser med ärftlig rätt eller på lifstid. Sammansättningen var således lagligen faststäld och kamrarnes bildande, hvilket man öfverlät åt konungen, bundet vid bestämda instruktioner. Den kongl. ordonnansen egde blott att utnämna ärftliga medlemmar eller medlemmar för lifstiden, men icke att göra medlemskapet beroende af några egenskaper eller vilkor, som voro. egnade att ändra lifstidseller det ärftliga medlemskapet till ett sådant på viss tid. Hela kombinationen var resultatet af en xompromiss. Kamrarna afstodo städernas och landsbygdens rättighet att välja medlemmar af första kammaren. Deremot afsade sig junkrarne åtminstone skenbart hvarje medverkan vid sammansättningen af förste kammaren, hvilken var lagligen faststäld en sång för alla. Då utkom den 12 Okt. en kongl. förordung, hvari. man mindre verkstälde första iammarens bildande än sysselsatte sig med reglor för dess sammansättning och förbehöll sig fri utnämning af lifstidsoch ärftliga medlemmar, men derjemte skapade en stor mängd nya kategorier. Förordningen skapade adliga, egentligen feodala valkörporationer, hvilka den berättigade att hos koaungen föreslå personer. Konungen lofvade tt utnämna de föreslagna personerna till nedlemmar på lifstid, men lifstidsrepresentantskapet tillförsäkrades dem icke ovilkorigt utan med vissa förbehåll, i det att det icke. sattes i förening med deras fysiska lifslängd, utan med fortvaron: af en ståndsegenskap. — Genom reglementet af den 12 Ökt. 1854 bestämdes de feodala valkorporationer, som skulle hos konuugen föreslå kandidater till första kammaren. Deribland finnas 8 korporationer af grefvar, som ega riddaregods, så att på hvar och en af de 8 preussiska provinserna kommer en korporation; I0 korporationer af riddaregodsegare, hvilkas familj samma riddaregods tillhört ihundra år eller i hvilkas familj ett riddaregods är gjördt till län, majorat, fideikomm ss med manlig arfsföljd; de 6 universiteternas senater; kommunalrepresentationer från städer, hvilka konungen skulle förläna rättighet att föreslå kandidat. Konungen förbehöll sig dessutom rättighet att hugna korporationer af särskilta genom besittning af vidsträckt jerdegendom utmärkta familjer med rättighet att föreslå kandidat. Det har, såsom bekant är, icke saknats röster, som med åberopande af lagen af den 7 Mars 1853 förklarat hela herrehusets tillvaro samt de lagar, i hvilkas stiftande det rån sin tillkomst deltagit, för. olagliga. Komung och minister äro naturligtvis icke al lenna åsigt. För att undanrödja junkerpariets motstånd i herrehuset, skedde den 29 3ept. 1860 en mängd nya pärsutnämningar. wilka gjort sitt till för antagandet af lasarne om grundskatternas jemnare fördel ning den 7 Maj 1861. Dessa genomdrefvor :mellertid till största delen genom konun3ens personliga ingripande, i det han inkalade de fordna omedelbara riksmedlemmarre af herrehuset till den minnesvärda sessionen och energiskt hotade det lilla junkerpartiet med sin onåd, i fall det icke gåfve ;fter i grundskattereformen, utan hvilken: intagande representantkammaren icke villt röra talas om den kostsamma militär-refornen. Vid andra liberala lågförslag framträdde ekså åter herrehusets vanliga hårdnackade ppposition, och det är i detta land ett obe stridt axiom, att med denna legislativa fakor, såsom man här säger, Preussens kon: stitutionella och lagliga utveckling måste örbli ett olösligt problem. Junkerdömets egentliga hållhake i herreruset består nu i de 90 förslag till kandilater derstädes, som reglementet af den 12 Okt. 1854 beviljade korporationerna af faniljer, som i hundra år varit i besittning al samma riddaregods. Reglementet hade nu ngen laglig kraft; och under det att efter :agen af 1853 den kongl. förordningen om vildandet af första kammaren blott skulle cunna ändras med kamrarnes samtycke, tilät reglementet uttryckligen förändringar och I stadganden rörande representationsrätten. Det kongl: påbudet af den 5 Nov. inskränker antalet herrehusmedlemmar, som skola utnämnas af kronan på de adliga rid largodsegarnes förslag, från 90-till 41; dessutom nedsättes-den till deltagande i valet verättigande besittningstiden från 100 till 50 ir, och slut:igen skall icke någon provinskrets akallas till sjelfständigt val, utan sammanslås med närmaste krets, om mindre än 10 ivalificerade riddargods finnas inom kretsen, lå deremot förut redan 3 sjelfständiga ridlargods egde att välja. ; De nuvarande medlemmarnes rättigheter ia ej blifvit ändrade genom reglementet af len 5 Nov. Men man har försatt dem i tt tillstånd att småningom dö ut och, så som nämndes, gifvit herrehusets feodala najoritet den andra varningen. Äfven i ; Preussen. skall man (liksom i Enbland till): ninne af krutkonspirationenen) sjunga för; le feodala. emember, re; ; The fifth of November! Det skall väl dröja länge, innan vikunna bära feodalismen omkring på gatorna såsom :n Guy-Fawkes-docka. Men första steget derill är taget, och det skall bli de framtida kamrarnes uppgift att låta kategorien af föreslagna kandidater helt och hållet komma vå fall, hvartill visserligen en ny utnämsing af en liten pärsskara måste vara bebjelplig. or —— —