Aftonbladet – 12 november 1861, sida 3

das vedergällare och aldrig lemnar det onda ostrafradt. SLUT. Longoner-!läkarnes honerarier. Den största summa, hviken den ryktbare sir Astley Cooper intog på ett år såsom läkare, var 371, rår, men under en följd af år uppgick hans medelinkomst till 270,000 rdr. Så länge han bodde i Citys voro hans inkomster ofantliga, fastän de mycket vexlade, emedan penningemarknadens ställning deretödes hade ett mär värdigt inflytande på hans honorarier. De flesta citypatienter betalte (hvilket i London för hvarje gång göres genast vid besöket) sitt honorarium me en cheque (anvisning på en bankir), å hvilken han sällan fick lyfta mindre ön 5 guineer (90 rån). När han Bodde i Spring-Gardens och Condvit-Street, voro hans läkareinkomster mindre, fastsn hans patienter för det mesta voro I aristokrater. Mr Coles från Mincing Lane (i hjertat af City) betalte honom länge 10,000 rår : årligen. En af cityherrarne, hvilken konsulterade honom, midt på gatan i Broad-Street och sedan aflägsnade sig utan att gifva honom sitt arfvode, skickade honom strax derpå en cheque 1060 rdr jemte följande biljett: Bäste herre! När jag första gången hade det nöjet att samtala med er, anhöll ni såsom en gunst att jz skulle betrakta ert besök såsom en väns. Jag måste nu besvara komplimenten, i det jag ber jer mottaga inneliggande vexel som en väns! re akt. En vestindisk millionär gaf Cooper de högsta arvodet. Han hade med lycka genomgått eh smärtsam operation och betalte sina lär are Littsom och Nelson med 5400 rår hvardera. Men ni herre! ropade den tacksamnie gamle mannen till Cooper och satte sig upp i tängen, ni skall hafva nå onting bättre. Be der, tag, herre! Dermed kastade han a nattmössa rakt i ansigtet på den förvånade 1 ne SHerre?, svarade: Cooper, Jag föråra, fn Hen limpningen !4 och när I kom hem, fan van i mössan en anvisning på 18,000 rdr,