Aftonbladet – 9 november 1861, sida 2

kunde höras, dels iståndsättande af kyrkans genom tidens åverkan och inträffade sjunkningari många delar uppkonma bristfälligheter, samt att i afseende på byenndsetilen, så vidt ske kunde, Astadkomraa enhet och ordning. Kyrkans först bygda del är den vestliga, hvilken den-16 Aug. 1271 invigdes till domkyrka, och egnades åt jungfru Maria. Den intog unscfär , af hela kyrkans novarande längd, tornet oberäknadt, och hade endast trenne gångar eller skepp, hvaraf det mellersta, bestående åf yttermurar med fönster, sträckte siglängrei öster in de andra. På hvardera sidan om denna del hade sednåre tillkommit ett kor elter sakristia, tid efter annan flera grafkor, såväl å norra som södra sidan, utefter kyrkans hela längd. När kyrkan på 1400-talet genom biskop Lydechini försorg erhöll sin sista fitygned i öster, med smala pelare, och höga hvalf,. samt, som det synes, alla gor blifvit med kyrkan förens de under ett tak, hade manricke fullkomligt genombrutit dei öster befintlige gamla murarne, och bildat demtill pelare, utan endast deri uthuggit smärre öppningar, hvarigenom dessa ofantliga murmassor mmo att afdela kyrkan och deri liksom bilda tvenne afdelningar, hvilket hindrade att utsträcka bänkplatserna i öster, der predikanten, som. hade sin. plats i vestra afdelningen af kyrkan, icke kunnat komma att höras. Sådän kyrkan var före den nu skedda ombygnaden, hade den således: utseendet af -envårdad ruin, med råa former, och der både smak och ändamålsenligs hetraknades. Att under sådana förhållanden bringa enhet i den under -olika tider, i-olika stilar — stundom äfven i brist af all stil — bygda kyrkan, har icke kunnat vara någon lätt sak. Att fullständigt anföra allt, som blifvit åtgjordt, I vlefyve för vidlyftigt. Det väsentligaste är följande: a Yttermurarne och gafveln i sydvestrahörnet hafva, från och med grunden till en längd af 78 foty som: till följd af en betydlig sjunkning, som hotade med murarnes instörtande, måst ommuras, oeh är inom denna del af kyrkan en ryms ig sakristia anordnad. Södra och norra portarne äro på nya ställen anbragta, och dervid. bygda sträfpelare: jeråte zafvelformiga bekröningar. f Vestra portens omfatthing är reparerad, sait dervid, och till omfattning för de å begge sidor m denna port befintliga stentaflor, föreställande 3:t David och jungfru Maria, sträfpelare: och bekröningslister de Fönstren, 29 till antalet, förut af mycket olika storlek och form, äro alla ommurade och, för vinnande af symmetrisk ordning, flyttade ända till 6 å 7 fot, hvårjemte de, i stället för infattning af vanliga :plattjernsstänger, erhållit pelare och bågformer murade af tegel, samt glaset blifvit infattadt i-gjutna jombågar och orneringar, allt utfördt i götisk stil. Kyrkans väggar hafva utvändigt blifvit reparerade och färgade i tegelfärg samt fogstrukna, hvarjemte åtskilliga. sträfpelare blifvit flyttade och omskapade. At kyrkans 4inre 36 pelare äro 7, förut de gröfsta, nymurade, och 19 dels ommurade, dels ill större eller mindre del omskapade. 49 hvalfringar äro nyoch ommurade. 22 strålhvalf äro nymurade. Hela kyrkan är hyputsad och befriad från en mängd ojemnheter. Af de murar, som öfver hvalfven å vinden appbära taklaget, äro, cirka 10000 kubikfot omnurade. SN : Sedan en mängd murar, som inträngde grafkoren med flera afdelningar, blifvit borttagna och fvan anförda förändringar vidtagna, har kyrkan erhållit 5 öppna gångar eller skepp emellan 4 rader fristående, och är invändiga bredden 100 fot samt längden 270 fot. Bänkar, innehållande cirka 1500 sittplatser, ro nygjorda och förlagda i östra delen af kyran, hvarjemte ny RAS och predikstol, den sednare utförd i götisk stil med fina sniderier, äfven blifvit anskaffade. Till kyrkans dekorering och till förvarande af gamla minnen hafva alla i historiskt eller konstnärligt afseende märkvärdiga epitaphier blifvit på passande ställen uppsatta å kyrkans inre väggar. Detta arbete började, såsom ofvan är nämndt. i Juni 1858 och fortsattes till slutet af år 1859, då det afstannade i brist af medel. Sedan sådana erhållits, började det åter förliden vår och har fortsätts till nu. Rikets ständer anslogo:dertill vid 1857—1858 årens riksdag 67.500 rdr rmt, 45,000 rdr utan och 22,500 rdr såsom amorteringslån, med återbetalningsskyldighet. Vid sista riksdagen anslogo rikets ständer åter, till arbetets fortsättning och fulländande, 28,000 rdr såsom lån att, när kyrkans tillgångar det medgåfvo, återbetalas. Westerås och S:t Ilians församlingar hafva derjemte bidragit med 15,000 rår. Med: anledning af den nu fullbordade ombyggnaden kommer en festmiddag att nästa måndag gifvas för biskopen på rådhussalen i Westerås, till hvilken äfven arkitekten hr Ekman blifvit inbjuden. —— — Med anledning af Gefleborgs Läns Tid dings erinran om Strengnäs domkapitels af sättningsdom mot komministern Tybeck lemnar en insändare till Dagligt Allehanda följande upplysningar: Uti en ur Gefleborgs läns tidning hemtad uppgift, införd i Dagligt Allehanda för i går, omiörmäles att Strengnäs konsistorium år 1818 från prestembetet afsatte komministern Tybeck. hvilken för sina förmän ERE att han ej i allo kunde, skänka sitt bifall åt alla satser i vår kyrkas lärosystem; äfvensom att, i anled ning af Tybecks sålunda åbragta lidanden, friherre: Liljenerantsisåsom lifstidsdonation skänkt Tybeck ett prydligt landtställe å Fogdön. För att rätta dessa; uppgifter till fullkomlig enlighet med: verkliga förhå andet må ej allenast anmärkas, att förbemälde Tybeck var f...d. huspredikant och: extra: ord. bataljonspredikant samt.hade af landshöfdingen friherre Sven Liljencrånts. hos hvilken han varit huspredikant, redan vid dennes död 1797 fått lägenheten Öen i Fogdö socken såsom lifstidsdonation. Derjemte må erinras, att den skrift, som egentligen föranledde Tybecks afsättning från prestembetet, var en Piblisk förklaring öfver högmessotexten på andrå stora böndagen den 20 April 1817; Gud -var ; Kristo och försonade verlden med sig sjelf. 2 Cor. 5: 19.4, hvarför han i tryckfrihetsväg först stämdes till Stoekholms stads kämnersrätt, af juryn dervid blef förklarad icke skyldig, på grund hvaraf så väl kämnersrätten som Svea hofrätt frikände Tybeck från allt ansvar för berörda skrift. 1