kan verka till en hetsighet, hvars följder ingen kan beräkna. — Times innehåller i sitt nummer för den I 30 Oktober en ke onvflens från Stock-i bolin, daterad der 20 1 samma månad och, I om-vissa inre kriterier-ej bedraga, förskrif..; vande sig från junkerlägret. -Brefvet är af följande lydelse: ; Sedän jag sist skref, har The Times gjort oss den äran att tala om oss och för Oss framhålla under vissa vilkor möjligheten och fördelarne at en nära allians med England. Jag medger att The Times gifvit oss ett förträffligt råd, men jag beklagar att det ryktbara blädet icke har någod af sina korrespondenter härstädes. Han skulle med egna ögon kuhbat sc, alt Carl XV är en af vår tids mest populäre -monarker; och att hans popularitet inom Sverge ej är mindre än den som, drottning Vietöria af England med så mycket skäl åtnjuter; och han skulle sannolikt komma till den slutsatsen, att om de demokratiska institutionerna i Norge. hvilka äro nära nog republikanska, lämpa sig för norrmännen; deraf likväl icke med nödvändighet följer, att de äro användbara för Sverge. Pverge har sina gamla historiska minnen, det har äfven en aristokrati. som är för mäktig och äfven för populär (!?) att så lätt -skunnaundanlöras. . An mera. det finnes hos oss ett annat konservativt element, som förtjenar att bli kändt och taget med i. beräkningen; jag menar bön derna. Oberoende under århundraden, och i närvarånde stund egare till mer än halfve jorden, har svenska bondeståndet liksom adeln: en fjerdedel i landets representation. Vi finna icke sällan bondeståndet vara mera emot reformer än aristokratien; men inom alla klasser i Sverge finna vi alltid samma frihetskärlek och tillgifvenhet för fosterlandet. Svenska folket liknar i många afseenden det engelska, föredrager äfven; l:ksom det engelska, frihet framför blott jemnlikhet. Vare det långt ifrån mig att. vilja påstå, det inga förändringar i vårtrepresentationssystem äro af nöden. Tvärtom, jag anser dem vara fullkomligt lika mycket-i konungens intresse som i alla de-andra samhällsklassernas; men för att utföra. dem på en liberal grundval och i öfverensstämmelse med: vär tids anda, är det nödvändigt att de vidtagas i förening med den verkställande makten, som kan utöfva starkt inflytande på alla de intresserade partierna, medan hon använder al!a de lagliga medel som stå till hennes förfogande. Vi väntade att The Times skulle ha uttalat sin åsigt rörande den skandinaviska frågan?. Om en nära allians med de nordiska nationerna anses vara af fördel för England, så är det af stort intresse för detta samma. att vår flotta blir så stark som möjligt, och ått Englands allierode är herresöfver både sidorna af det sund, som skiljer Nordsjön från Östersjön. Jag vet alt vår nyligen så mäktige granne i öster skulle med motvilja seen skandinaviek enhet; men i Europas nuvarande tillstånd och framför allt i Rysslands nuvarande belägenhet, tror jag icke alt det skulle riskera ett krig, som måste blifva europeiskt, för att hindra enheten. Den sannolika följden för Ryssland. i hän delse af ett sådant krig, skulle bli Finlands förlust på samma gång som Polens. Svå righeterna för Carl XV skulle uppstå, när tiden vore inne för ordnandet af de inre förbindelserna mellan de tre länderna, och särskildt: dem. mellän Sverge och Norge. Men, då de väl blifvit öfvervunna, så var öfvertygad om att Europa år:1861skulle vörda de tre skandinaviska nationernas önskningar och fria val. -— Af konungens mattagande i Upsala ger Upsala-Posten i sitt gårdagsnummer följan de beskrifning: . Förliden tisdag, dagen för.H. M. Konungens ankomst till Upsala, utmärkte sig för ett det vackraste väder man vid denna tid på året någonsin kunde önska sig; himlen var alldeles molntri och soen lyste klar och varm, som hare det varit i början af September: KE 2 och 5 minuter angaf kanonsalut från slottsvallen H. M:ts ankomst, och inom några ögonblick uppkom i hamnen ångfartyget Prins Gustaf, å hvilketH: M:smed-svit-gjort-resan.. I-H. M:ts svit såg man h. exc. universitetets kanslergrefvä Sparre, statsministern för utrikes. ärendena grefve Manderströmy statsrådet Thyselius, kanslerssekreteraren riksarkivarien Nordström, lifmedikus Vincent Lundberg mm. Hf. Stränderna å ömse sidor. om ån samt Islandsbron: vora åyllda af en -otalig folkmassa. Vid hamnen hade studentkåren bildat en..stor fyrkänt, från hvars sidor..med dlika.afstånd från hvarandra höjde sig de särskilda nationernas fa nor med studentkårens baner i fonden. Inom denna fyrkant hade erkebiskopen, landshöfdingen Kremer, akademiens rektor prof. Olivecrona, öfverstelöjtnant Sundmark, domprosten Knös och borgmästaren Kindeström iniunnit sig och mottogoH: M:t. Studentkåren helsade H. M. välkommen med sångens. tKung-Carl den unga re Då H. M.steg i land; höjde sstudentkårens ordförande ett :Slefve. H, M; konungen ! beledsagact :f ctt fyrfaldigt hurra från kår.n. Sedan ännu en sång blifvit afsjungen, intogo H. M. och de honom åtföljande herrar de för dem anordnade vagnar och begåfvo sig öfver Islandsbron och N. Slottsgatan uppföre till sina resp; logis. H. M. meds-sin närmaste uppvaktning bor hos erkebiskopen, hrr Sparre, Mander