Aftonbladet – 7 november 1861, sida 1

order i det ämnet: . Men säg då; mäster Coittier, hvad gör ni läkare utaf de krop: ar som ni sönderstyckat, sedan eder nyfiket eller eder konst der har sett allt hvad I önsken? CHvad vi göra med dem? tVi begräfvadem, som -man gör med alla kroppar. Enadåst de som på detta sätt kom ma i våra händer ha: den fördelen att våra öfvertygade att ej blifva lefvande begrafna. CR --Hvarken Lazare eller Coittier. hade be dragit konungen i afseehde på Fråncois dArmagnacs tillstånd. Det stackars barnet försvagades dagligen allt mer oc mer oc aftynåde ögohskenligen. Han rörde idke vid brödet som vaktkarlen bar till honam hyarje morgon för att följande dagen bära bort det igen. Men .deremot befanns häns vattenkruka tom innan halfva dagen var förliden; han drack oupphörligt; den starke törsten förorsakades atf den häftiga feber som förtärde honom: Dessa symtomer kunde ej undgå Jacques vaksamma öga; han märkte med förskräckelse att hans älskade broder blef allt: mer och mer stilla nä sin bur; att han icke svarade annat än med enstafviga ord och-att rösten blef alltsvägåre och svagare; att åndedrägten blef hastigare och mera oregelbunden; att han ej åt, och att han hade en törst som ingenting kunde släcka. Le Frangöis! kära lilla bror, sade Jacques med en dödlig ångest, Vär du mycket sjuk? Räck mig din hand genom gallren att jag må känna om den är mycket kall eller om di har feber. 3 . CAC! låt mig vara, svärade barnet med bBönfallande röst. Jag är så trött. Jag skulle önska att få zofval RM Tåg då åtminstone mitt lilla täcke, åter. tög Jacques! Se der äräfven min jacka, på det du må ligpa litet bättre. så Tack! min gada Jacques, sade deniille Med erkänslä; Sbehåll ditt täcke och din jacka; jag kan nog sofva ändå. God natt!