Aftonbladet – 6 november 1861, sida 3

Man ansåg emellertid uppfinningen kunna sara at nytta, ehuru icke omedelbarligt tillämplig på större skepp. Den samling af ör, som af major Ericsson benämndes en egenerator af hetta, påstods förtjent af uppnärksamhet, äfven om den blott betraktades dess egenskap af värmebesparande. Flera ngeniörer ha länge trott, att det gifves vissa örhållånden, under hvilka varm luft vore åsom drifkraft att föredraga framför ånga; ;ch Ericsson har, genom att klokt modifiera in ursprungligen något. entusiastiska plan, :ramlagt fulla bevis för berörda förmodans iktighet. Ehuru knappt kända här i England, ha alorikmaskinerna deremot i Amerika komnit ganska allmänt i bruk. De efterfrågas ich inköpas af manufakturister öch andra, om kallt beräkna resultaterna och icke låta örleda sig af några högtrafvande intyg. ön kalorikmaskin, konstruerad i en skala, ämpad för faktorier af inskränkt omlång, ärer enligt alla uppgifter förbruka mindre aränsle än en ångmaskin: af lika stor kraft, zara mindre blottställd för faran af explosion; hvarken behöfva någon panna eller 2sågot vatten, samt ej erfordra någon maskinist till dess skötande, då en vanlig arsetare ganska väl kan förrätta sådant som att lägga på kolen och se efter elden. Och iå ingen panna är af nöden, så kan man xonstruera. och anördna hela maskineriet nom ett ganska inskränkt utrymme. Amerikanska jernvägsbolagen begagna numeradessa slags maskiner ganska allmänt vid stationerna till upp-pumpning ur dere-) servoirer, som förse lokomotiverna medl vatten..--Det var :ej mer än tre; år sedan som detta sätt att tillämpa uppfinningen började användas, och det har redan blifvit I I mycket allmänt... Det erkännes från allöl håll att maskinerna utmärkt väl utföra fumpningsarbetet konsumera en förvånande I liten qvantitet kol samt ej fordra mycken tillsyn:Af ej mindre vigt äro de slagst maskiner som begagnas till tryckpressar. II Maj månad 1860 funnos inom Förenta Staterna ej mindre än 40 dagliga tidningsblad, hvilka alla trycktes med Ericssons kalorikmaskin. I ett land, der man så väll förstår ångmaskiners bruk, är detta ett binI dande bevis. på att det måste vara några l synnerliga och framstående: fördelar förknippade med den nya maskinen. En af de märkligaste tillämpningarne at I kalorikuppfinningen är den till symaskiner. I Dessa maskiner :inbespara i. och för sigl I mycket menniskoarbete, och major Ericsson har sökt ännu ytterligare se sömmerskan: beqvämlighet till godo. I stora faktorier, I der många symaskiner begagnas, är kalorikmaskinen så ställd, att den meddelar rö: relsekraft åt dem alla. Sålunda behölver ej arbeterskan med sin fot trycka på peda len eller trampan. Hon besparas derige I oom ett slags arbete, som ofta blir ganske I utmattande, och hela hennes uppmärksamhet kan riktas på nålen. I Newyork finne: man klädsömsfaktorier, der 50—100 symaskiner sättas i gång med en enda kalorikmaskin. En annan tillämpning af kalorik I uppfinningen, som vi redan antydt, är för applyftandet och nedsänkandet af stora tyngI der. Newyorks redare begynna finna dess: I maskiner ganska fördelaktiga för dera: skepp. En liten kompakt kalorikmaskin. enbragt på en lämplig plats å fartyget och icke erfordrande synnerlig tillsyn, kan be: gagnas att pumpa vatten, lasta och loss: varor, boxera skepp; sänka och lyfta an kare, sätta upp tågverke samt fullgöra fler: andra. förrättningar, . som vanligen måst: verkställas medelst handarbete. Man tro, att. månget fartyg skulle kunna bevara-7 ifrån att ta läck och möjligen äfven ifrå: skeppsbrott, ifall det egde en dylik maski ull hjelp åt de utarbetade sjömännen i hård väder. Det var under åren 1858 och 1859 sov kalorikmaskinerna började mera allmänt bt zagnas i faktorierna, och numera har mt: tullämpat dem på de mångfaldigaste sär Vi ha hört talas om en, använd att drifv: en saffianspoleringsmaskin; en annan at valka getskinn; en tredje till huggning, såg ning och kantning af timmer; en fjerde fil skomakeriarbeten; andra till läderskärning skorpbakning, bokbindning, ventilering;bom ullens rensning, färgning och kardning, lö: tandsfabrikation, tråddragning, sodavatten tillverkning, benkrossning, -mäskning, skär ; slipning .m. m. Det skulle med cit Or: vara svårt att säga hvad det är för ett siug mekaniskt arbete, som icke blifvit bragt inon kalorikmaskinens sfer. I tvätthuset på et stort militärhospital sättes mangeln irörelst genom en sådan. Man har anledning att tro kalorikmraskinen komma stt bli ganska användbar vi sockerplantagen för att pressa saften ur rö ret. På Cuba; sockerproduktionens hufvud: qvarter, är det vanligt att begagna oxar för att drifva sockerqvarnarne. På några egendomar behöfver man 12 oxar för detta arbete. De fästas tillsammans till ett spanr och bytas omhvarannan--timma. -För-ati kunna hålla denha arbetsstyrka; och till re: serv för sjukdomar och olycksfall håller mar 100 .oxary sex till. sju negrer fordras til: skötseln af.en sådan ladugård. Kostnader för. det :med oxar verkställda arbetet bli: sålunda ganskö stör. Ängmaskiner ha endast föga begagnats, af skäl som i Englanc föga skulle gälla, men som äro af mycke vigt på Cuba. Då ön ej eger kol, så måstt ved användas, och derföre blir trakten om kring plantagerna snart blottad på timmer. Dessutom är. det brist på vatten i flera,de: lar af ön, och mån har svårighet att der med förse ångpannorna. ngmeskinerni fordra maskinister för att sköt dem, oci dylika är det ej godt om i ett sådant lamt som Cuba. Nu behöfs det visserligen äl ven för kalorikmaskiven bränsle; men ame Trikanarne äro alla ense derom, att den for drar mindre än nomaskinen för att fram