Aftonbladet – 1 november 1861, sida 3

ae ej latt börja röra på sig. Dessa voro -J ändock ej de sista, utan eliter dem stodo studenterna och en mängd andra. Hela processionen beräknas ha bestått af 50,000 personer. I en berättelse härom heter det: Med starkt jubel mottogs bland hattmakarne en jätte-amiralshatt med preussiske sokarden, under hvilken var anbragt eti fullt rustadt litet örlogsfartyg, från hvars master alla tyska staters flaggor svajade. Dagen efter intåget ha väldsamma upp sräden af svåraste art egt rum i Berlin. dock ej af politisk karakter. Anledningen var att några maskinarbetare en afton hade ått stryk på en illa beryktad gata. Påföljande dag var allmänt rykte att maskinar betarne skulle om qvällen komma i massa och hämnas. Detta lockade en hop pöbel vill stället. Denna bop förde oljud och ble: derföre skingrad afskyddsmanskapet. Snari :amlade sig dock pöbeln ånyo och började bombardera polisen med stenar. Så länge det var dager behöll polisen öfverhander under ständiga skärmytslingar, men när det mörknade fann den sig för svag och måste ;fterskicka förstärkning. Nu börjades en allvarsam batalj. Pöbeln hade förskansat sig bakom äreporten på Alexandersplatsen, besatt de der uppförda läktarne och mottog med ett regn al stenar den med blanka vapen enryckande polisen, Sedan massan blifvit derifrån fördrifven barrikaderade der Prenzlauergatan och fortsatte sitt stenbombardemang samt kastade fyrverkeripjeser för alt skrämma den .ridande polisens hästar. Här blef poliskaptenen så illa skadad afett slenkast att han måste bäras bort, och en stor del af manskapet fick mer eller mi dre svåra kontusioner. Icke desto mindre lyekades det dock polisen att få bugt på de bullersamma. Prenzlauergatan och flera angränsande gator blefvo tagna med storm och några och trettio personer häktade. ögna vidare våldsamheter ha ej försports. Kröningsruset börjar dock någorlunda at sälta sig och eftervärkarne att mfinna sig — detta till ieke ringa del i följd af den utländska pressens påpekningar. Konungen terligare relief genom att städse omtugga sin fixa id: konungadömet af Guds nåde. Så yttrade han till de königsbergI ska studenterna, hvilka gjorde ett fackeltåg för honom: Mina herrar, I voren i går vittnen till den yttersta gränsen af jordisk glans och mensklig storhet på ett ställe, der jag med mina föräldrar har lidit den djupaste förödmiukelse (nemligen under hade eröfrat nästan hela Preussen). Men varen öfvertygade om att vi — jag och min framlidne broder — städse i ödmjukhet ha vetat att vi äro beroende af Gud och hafva vår makt från honom. Dervid håller jag fast: makten kommer från Gud. Denna version är, som man ser, något mindre absolutistisk än de föregående yttrandena. — Bland smicker-fraser, som förekommit i otalighet, är en bland de ypperligaste följande af en korrespondent till Allg. Preuss. Zeit.: Om en klimax vore möjlig i tystnaden, så äro vi frestade att säga att vid åsynen af den älskade monarken tystnaden blef ännu tystaret, Hannover har åter gilvit ett prof på sitt sinnelag mot sträfvandet efter att åstadkomma ett enigt Tyskland. Vid en turnfest i Celle rådde der mycken glädje och gamman. Handtverkarnes bildningscirkel hade prydt. sitt hus med en svart-röd-gyllene fana (den tyska enhetens sinnebild). En soldat arbetar också flitigt på att gifva dessa yt-1 krigen 1806—1807, då den gamle Napoleon) vid namn Spinner blet så förbittrad häröf-: ver alt han ryckte ned fanan och slet sönder den. Då kort derefter en revy hölls med garnisonen i Celle lät regementschefen Spinner träda fram ur ledet. och öfverlemnade till honom en förtjenstmedalj i silfver, med uttryckligt tillkännagifvande att BSpinner erhöll denna utmärkelse för det att han slitit sönder den tyska fanan. ÖSTERRIKE. Ungerns primas eller förste erkebiskop, kardinal Scitowsky, är öfvergespan i komihofkansleren blifvit ålagd att, liksom andra er fel föranstalta om rekrytutskrifning. Erkebiskopen har härå svarat att han värtom skall rentaf förbjuda sina underlydande embetsmän ätt låna sin hand åt reryteringen. I sammanhang dermed har han föreslagit att kejsaren måtte komma till Ofen för att alvända de faror som hota, emedan andet är fullt af oro i afseende på sin konstitution. Enligt en ännu obestyrkt uppgift af franska tidningen la Patrie skola kejsaren af Österrike och konungen af Preussen hafva ett möte den 5 dennes. Man väntar en mängd tvångsåtgärder mot Ungern. Först och främst skola de bestå i de infödda embetsmännens afsättning i massa och deras ersättande med tyskar från embetsverken i Wien. Til anledning skall man taga att förre ungerske hofkansleren baron Vay låtit de ungerska embetsoch tjenstemännen aflägga en ed, hvari de bland annat förbundo sig att lyda 1848 års lagar, hvilkas giltighet kejsaren vägrar erkänna. Ny embetsed skall således affordras dem, och då det är att förutse att ingen går den, har man ett svepskäl att afskeda alla. Det är isynnerhet i afseende på utskrifningen al rekryter och indrifvandet af skatter som edstormuläret är af vigt, ty 1848 års lagar förbjuda regeringen att göra begge delarne utan landtdagens samtycke. Det är de högsta lokala embetsmännen som stå först itur att afgå, och i stället för dem skola kungliga kommissarier öfverallt bli satta i spet sen för förvaltningen. Härmed är redan början gjord på några ställen. : SCHWEIZ, Från Bern telegraferas den 26 Okt.: En ny konflikt synes LR rörande Dappendalen. Sedan wadtländska polisen derstäPR RR tatet Gran. 1 denna egenskap har han af