Aftonbladet – 31 oktober 1861, sida 3

Ba såra a 0 Ps Nr sd SRA ARN SA barnarbete sne AGA forste läkare är min bror, och sällan afslår han någon bön ifrån honom! Men glöm icke ått jag säger detta såsom den största hemlighet.? : Oy tack! tusen gånger tack för hvad ni säger migX, svarade hertiginnan, som ett igonblick syntes åter upplifvad.. Hvilken tröst gifver ni mig icke. Nu kan jag dö lugn och undergifven Guds vilja. Men som den rörelse detta förtroende framkallat Kos henne uttömt hennes krafter, tystnad hon hastigt. Emellertid hade hon sina blickar beständigt fästade på de älskade barnen. Hon kände alltför väl att dessa blickar voro de sista. Efter några minuters tystnad sade hon: Kommen närmare, mina barn, på det jag må gifva er afskedskyssen och Nisha er, innan jag lemnar er.t Straxt skyndade alla irc barnen till den stackars modren, hvars b!ekhet förskräckligt tilltagit, men hvars ögon hade antagit en ovanlig glans. De badade hennes händer med sina tårar, och hon gjorde ett sista bemödande att trycka sina läppar mot den nyföddes panna, hvilken Michelet framburit till henne. Stackars. barn! Stackars barn!4 stamnade hon med en allt mer och mer försvagad röst. , Ansträngande sina återstående krafter fort; for hon: E RT Barn, bedjen för er far, för mig, för e lille bror och för er sjelfva! Alla kastade -sig på knä, och med sammanknäöppa händer begynte de bedja så innerligt och rörande, alt kanske aldrig någon så brinnande bön stigit till himlen. Den döende hade äfv n sammanknäppt sina som alabaster hvita och kalla händer och höjde sin själ till Gud. (Forts.)