Spektralanalysens utveckling. (Annales de Physique Chimie. 1861, Augusti.) De som voro närvarande vid vetenskapsakademiens årshögtid i sistl. April, eller tagit kännedom af tidningsberättelserna derom (t. ex. i Aftonbladet.-n:r 80, 81-och-82) torde möjligen erinra sig den vigtiga upptäckt som då omnämndes, att man kan utröna närvaron af ett kemiskt grundämne i en blandning eller sammansättning, genom blotta betraktandet af det sken, som en gaslåga sprider, när ett sådant ämne förflygtigas af lågan. Det är detta slags undersökning som fått namn af spektralanalys. Naturforskarne Bunsen och Kirkhioj i Heidelberg hade redan då funnit, att man kan genom detta medel upptäcka vissa flygtiga metaller (såsom kalium, natrium, lithium, calcium, barium m. fl.) äfven der de finnas till endast homoöpatiska belopp; natrium t. ex. om deraf finnes blott ett tremilliondels milligram (sju hundramilliondels korn). — Genom gaslågans utbytning mot elektricitet från en kraftig Ruhmkorffsk induktionsmaskin, och medelst ett af Steinheil i Minchen konstrueradt yo instrument, har man nu utrönt att icke blott flygtiga metaller, utan alla slags andra, låta upptäcka sig på samma sätt; försök hade redan den 10 sistl. Augusti skett med antimon, silfver, EN zink, bly, aluminiumy; silicium, jern och kobolt.