Aftonbladet – 30 oktober 1861, sida 1

a UVURCL last Stadlumn ar PpOdUuSsK ULVECKing tyskarne stå och att den motgångsskola som de genomgått under reaktionen efter 1848 har varit helt och hållet förspilld på dem. Konung Wilhelms föreläsningar om konungadömet af Guds nåde mottagas i djupet? ödmjukhet och prisas såsom vittnesbörd om hans fromhet, liksom det kunde vara tu tal om hvad dessa ord betyda i hans mun; — under kröningen blef det förbjudet att låta den tycka fanan svaja på börsen, men ändock lofsjunges han såsom den der redan förverkligat Tysklands enhet; — folkets ombud stodo i Königsberg i skugen af aristokratien och armån, konung Wilhelm lät dem utan omsvep veta, att de blott voro hans rådgifvare; men likafullt upphöjes han till skyarne, som en frihetens väktare. Han omtalas i ordalag sådana som Xein königliches Bild ohne Gleichent, der Mannesheld4 0. 8. v. Vi skola nu lemna en kortfattad beskriff ning öfver de högtidligheter, hvilkas glans — en efterapning af den tiden, då Preussen hade en större betydelse i Europa — så bedårat de goda tyskarne. Det är redan i ett föregående nummer beskrifvet, huru det kungliga paret reste söndagen den 13 d:s på jomvä en från Berlin ttll Königsberg och huru de derunder blefvo vid stationerna mottagna med grupper af englar i tableaux vivants, af ?darrande invaliderk och af hvitklädda jungfrur, som strödde brokiga blommor och kransar. Konungen och drottningen stannade öfver natten på slottet Capustigall, beläget ej långt från Königsberg och tillhörigt en omätligt rik grefve Dohna-Schlobiten. Från klockan 6—7 på måndagsmorgonen den 14 böljade på Königsbergs gutor täta folkmassor, hvilka förökades af de hvarje ögonblick ankommande jernvägstågen. Stadens gator äro så trånga att de just ej lämpa sig för anbringande af imposanta dekorationer, men men hade gjort så mycket man kunnat. Husen voro prydda med festoner af löf och blommor, fanor i preussiska och weimarska färgerna, med hvilka blandade sig de utländska konsulernas fanor. På otaliga ställen voro läktare uppförda, öfverfyllda af skådelystna. Klockan 9samlade sig på paradplatsen stadens alla handtverksgillen och klockan 10 voro redan alla fönster fyllda med högtidsklädda damer. Klockan 12 skulle konungen komma och, som han är militäriskt punktlig, så dånade vid första toltslaget ett kanonskott till tecken att tåget syntes och från al!a kyrktorn hördes klockorna ringa. Från Capustigall hade konungaparet rest till slottet Schönbusch, en fjerdedels mil från staden, der en deputation af stadens magisirat var till möte. Här satte sig konungen och prinsarne af det kungliga huset samt sviten till häst. Vid Brandenburger-ther, der en präktig äreport, hvartill modellen tagits af Årc triomphal på Place de Carrousel i Paris, var uppförd, skedde det officiella välkomnandet af stadens representanter; här voro femtio unga flickor församlade med sina SEhrenmuttern (förkläden), ur hvilkas midt framträdde-4 flickor; 2 lemnade blommor till konungen och drottningen ; Fräulein Bigorck, Zeine herrliche Mädchenerscheinung, uppläste ett tal på vers till drottningen, och en lika Sherrlicht Fräulein Rosenkranz frambar poetiska blomster åt konungen. Intåget af den militäriske konungen, som sätter sin förnämsta ära i att ha mot ständernas vilja ökat landets arm och dermed dess bördor, öppnades symboliskt af slagtarne till häst. De togo sig ståtligt ut i sina bruna rockar med gröna och hvita skärp, trekantiga haltar med gröna fjäderbuskar samt dragna sablar. Aran att rida främst i kröningsprocessionen har blifvit dem tillerkänd af den store kurfurstenX för deras i ett slag ädagalngda tapperhet. Enligt en uppgift skall tapperheten ha gällt svenskarnes skinn. Efter dessa följde en sqvadron af tredje kyrassier-regementet med fanor: och musikkår i spetsen. Konungens manliga figur, med svarta örns ordens orangefärgade band ötver den preussiska generalsuniformen, den vänlighet, hvarmed han besvarade de jublande helsningsropen, gjorde ett gynnsamt intryck. När drottningen, som åkte i vagn, närmade sig, blefvo. glädjeropen om möjligt ännu starkare. Åtta med röda schabrak utstyrda hästar, med silfverörnar strålande på sina stolta hufvuden, voro spända för hennes vagn, bakpå hvilken fyra lakejer i rikaste livf stodo. Vid vagnsstegen redo stadens guvernör och öfverhofstallmästaren. I vagnen satt, midtemot drottningen, öfverhofmästarinnan baronessan von Bälow, en nigce till Humboldt. Drottaingen bar hvit hatt med hvita plymer och en hermelinspelerine öfver den dyrbara persikofärgade sidenroben. På ömse sidor om bron öfver Pregelfloden voro ankrade en mängd fartyg, prunkande. med vimplar och flaggor i alla sjöfarande nationers färger. Icke blott matroser, utan äfven turnare hade vågat sig upp i fartygens tacklingar och hurrade då konungaparet färdades öfver bron. Genom en mängd gator, alla sirade med grönt, bildande jättestora löfsalar, kom tåget ändtligen till slottsplatsen, der civila och miltära myndigheter i gala mottogo deras majestäter och der en oöfverskådlig folkmassa var församlad. Vid slottets trappa mottogs herrskareparet af prinsessorna af det kungliga huset med kronprinsessan i spetsen; dessa hade ankommit till staden aftonen förut. Snart fick man på slottsplatsen se en lång procession af handtverksskråen nagot oreelbundet armbåga sig fram genom massan. land dem föllo mest i ögonen skorstensfejarne, i drägter af svart lärft och med stieI gar af blommor, samt maskinarbetarne, som uro med sig prydliga modeller. . Bok.