Aftonbladet – 28 oktober 1861, sida 3

-Jsom voro i antågande mot staden, samt afskära dem all förbindelse sinsemellan. GeInom flera fäktningar vid S:t Guiseppe, Argoia och MonteTabburro, af hvilka den förstvämnda, som utkämpades med Ciprianis kår, var den betydligaste, synes denna I Cialdinis ofsigt verkligen lifvit uppnådd samt den hotande faran sålunda afvänd. I samband med bourbonisternas ofvannämnda större planer stodo otvifvelaktigt de-mindre betydande oroligheterna uti Portiei och Somma, hvilka blifvit framkallade genom bourbonistiska pr kl. mationer. Blotta ankomsten af två bataljoner nationalgarde från Neapel var dock tillräcklig att göra slut på dessa tillställningar. AMERIKA. Förre presidenten Buchanan, hvilken ej kan beskyllas för att vara intagen emot de T södra staterna, har uti etl bref uttryckt den åsigten, att striden mot upprtöre: måste med kraft fortsättas, Buchanar uttalar i nämnde bref, hvilket i början af dennna månad upplä-tes uli ett unionsmeeling i staten Pennsylvania, följande åsigter: tLångtifrån att våra sednaste militäriska acderlag skulle hafva nedstämt modet på vårt lojala och kraftfulla folk, skola de tvärtom sporra detsamma till ännu kraftigare bemödanden, för att fortsätta eh strid som blifvit oundviklig genom de konfedererade staternas anfall mot fästet Sumter. Ögonblicket är inne till handling, snabb, kraftig och gemensam handling, men icke att diskutera Iredsförslager. Ty dessa, det är säkert, skulle förkåstas af de afsöndrade staterna, så vidt vi ej vilja erkänna deras oafhängighet, hvilket dock ej kan komma i fråga. Scdnare skall måhända södern blifva medzörligare, sedan man hunnit öfvertlyga sig om att detta krig icke föres för att underkufva dem, utan blott för att återföra dem till deras ursprungliga ställning inom unionen, utan att derigenom ens förnärma en enda af deras konstitutionella rättigheter: Då vi derföre skulle af hjertat glädja oss åt deras återvändande till vår gemensamma äro-. ika fana och helsa dem välkomna såsom. bröder, förblifver det dock under närvarande förhållanden vår skyldighet att understödja ipresidenten med all. den tillgång på folk och ;enningar, som af landet kan åstadkommas till ett kraftigt och följdrikt fortsättande af detta krig. Den stora tillämnade expeditionen till sjös mot de södra staterna skulle afgå från tästet Monroe den 10 dennes. Unionsregeringens afsigt skall vara att låta besätta en hamn för att från densamma hemta bomull.Man utgår från den åsigten, att icke blott i södern; med undantag af södra Ca;rolina, unionisterna äro ganska talrika och blott behöfva understöd, för att förklara sig ör unionsregeringen, utan äfven att öfverhufvud bomullsplantörernas tillgifvenhet tör den södra konfederationen icke skall hålla stånd, så snart de få tillfälle att för-älja sin bomull, samt att äfven sockervlantageegarne med beredvillighet skulle vmfatta hvarje tillfälle att få atsätta sina produkter. Kommandot öfver denna expedition är anförtrodt åt kapten Davis, en ganska utmärkt sjöofficer, och han har fått nppdrag att intaga sådana platser, hvilka låta försvara sig med vapenmakt, samt förse dem med besättningar afde landttrupper och sjösoldater, som blifvit medtagna ombord på eskadern. Isynnerhet char man fästat Oppmärksamheten på Fermandina, Pensacola samt mynningarne af Mississippi. Äfven komma sannolikt operationer att företagas mot Texas, hvarest separatisterna äro så mycket mera blottställda, emedan Mexiko tillåtit unionsregeringens trupper gsenomtåg. Expeditionens landttrupper, som uppgå till omkring 5000 man, skola , kommenderas af general Sherman, en artilleriofficer af anseende, samt sjösoldaterna af major Reynolds. Expeditionen består al sex stora äångfregatter, ålta korvetter och elt stort antal kanonbåtar, och ingenting sparas som kan betrygga företagets framgång. Större städer, såsom Charleston, 5avannah, Mobile och Neworleans, skola emellertid till en början icke hafva något att befara af denna expedition.