Aftonbladet – 26 oktober 1861, sida 3

nan, eller Aår tone. skäl förmoda. tt den e ng, för sin ekönhets skullX, å grymt förföljda damen nu vunnitskydlet af en make, så att det är all anledning hoppas alt ingen närgången stallmästare nunera skall störa hennes meditationer öfver Qvinnans öde och Mannens pligt, rörande wilket vigtiga ämne hon bör i sin nya ställning ha vunnit en rik skörd af erfarenhet att framlägga vid den föreläsning, som 1i0n sedermera befordrat till tr et och vegennyltigt afettrar till fö de i inget falines :efterlemnade familjer. Vi soppas emellertid om tillgift för det vi unlerlåta att meddela våra läsare den ledanle tanken i vår värda landsmaninnas före Irag, men på det allmänheten icke må blilva helt och hället i okunnighet om Mrs Sager Wieners opinioner, återgilva vi här i öfversättning några af hennes satser. Hon säger Den gifta qvinnan har mer frihet i den sociala sammanlefnaden än den ogifta. En äkta man bör hålla sin hustru anständigt, understödja henne i mån af sina tillgångar och ansvara för fyllandet af familjens behof. Och om så skulle Hända att, genom lättsinne, hennes dygd får någon fläck, bör han draga en slöja öfver saken, och hon kan, med sin mans biträde, göra anspråk på sin plats i samhällslifvet, äfven om hennes diadem icke strålar af juveler af allra renaste vatten. Edert leende är den dyrbaraste diamanten, då det strålar på er panna. Skulle en ogift qvinna göra något snedsprång, skulle ingen vilja räcka henne en hjelpsam hand för att återföra henne i den krets hon förut tillhörde. Nej, hennes fel skälle förstoras tusenfaldigt just emedan hon är ogift. Derföre måste den qvinna, som vill åtnjuta större rättigheter i samhället, se sig om efter en god och trogen make. . Till sist meddelar författarinnan på svenska språket ett af henne författadt poem, ursäktande sig ien not att hon ännu icke kan öfversälta det på engelska, och att man i Amerikaicke för accenter öfver vokalerna, hvarföre der också förekomma gronkladda kullar, fsankta4 blickar 0. 8. Vv. — Dagens stora litterära nyhet uti Dan mark är ett band nya dikter af Frederik PaludanMiller. Det är tillegnadt åt professor M. Hammerich och innehåller 3 större dikter: Paradiset, Kain och Benedict från Nursia. — På förlag af hrr Hurst Blacket i London väntas med det snaraste skola tderstädes utkomma Travels in the Holy Land (Resor i det Heliga Landet) af Fredrika Bremer. Den engelska öfversättningen är ombesörjd af mill Bremers väninna Mary Howitt. — Lamartine, hans lif och hans me Hr de Lamartine har tillställt utgifvaren af den franska tidningen Constitutionnel följande es dateradt den 10 Oktober 1861: Det är af ringa betydelse för verlden, huruvida jag lefver eller dör, men det är af stor vigt för mina kreditorer. Jag lefver endast för dem. Jag ber er derföre försäkra hvar och en om att jag mår temligen godt, och alltid njuter god helsa, oaktadt utgifvarens af tLa Presse påstående, hvilken säge mig att jag lefvat för länge. Jag är af hans tanke, men detta är ej sjelfva hufvudfrågan. Sådana saker säger man någon gång sig sjelf, men belefvyade personer, såsom Voltaire yttrar, undvika af artighet att säga det midt i ansigtel på någon. Detta är skälet, hvärföre jag protesterar, och äfven död skall protestera mot min död. Att lefva är en hederspligt för mig; det är mitt beslut . — Ryske skalden Chomjekow. Nyligen bar i Moskwa den 1 Okt. sist!l. år aflidne Chomjaows samlade dikter utkommit. Chomjakow, n bland den panslavistiska skolans i Iyssland edare, föddes den 1 Maj g. st. 1804 i Moskwa, ngick år 1822 i armen, samt deltog i de turki-: ka fälttågen 1828 och 1829 under den för sin tapperhet. bekanta general: Madatow. Kort derefter tog han afsked och slog sig ned i sin födelsestad, der han gifte sig med en syster till skalden Jasykow och helt och hållet egnade sig åt litterära och vetenskapliga studier. Utom dramerna Jermalit (1830) och Dimitri Samostanest (1833) har han skrifvit en mängd lyris) dikter, som utmärka sig genom origmel djerfhet i tanke samt skönhet och kraft i språket, hvilket han behandlade med fulländadt mästerskap. . Många af hans skönaste poesier kunde i ång tid: endast cirkulera i afskrifter till följd at de hinder censuren lade i vägen; detta hindrade dock ej, att de såväl i Ryssland, som jisynnarhet i de vestoch sydslaviska länderna åtsjöto stor popularitet, och de bidrogo der, enligt tidningen Ruskij Wjestniks försäkran, att väcka den länge undertryckta fosterlandskänslan och ÅROR på bättre tider. .Chomjakows sociala betydelse, skrifver nämnda tidning, var stor och välgörande. Han: var en lefvande protest mot den apati, tomhet och egoism, som bemäktigat sig största delen af vårt samhälle. Han var icke allenåst dep medelpunkt, omkring hvilken en krets af kare samlade sig, utan ingöt ätven lif och minnet af högre sedliga behot i sferer, som utan honom skulle ha förblifvit i djup slummer. , Härtill begagnade Chomjakow de af Gud förlänade gåfvor, hvilka han förstod att utveckla och göra fruktbärande, en skalds och tänkares talanger, en hänförande vältalighet, en skarp dialektik, djup öfvertygelse och en energisk karakter. Dessutom var Chomjakow stor godsegare och herre öfver flera tusen bönder för hvilka han var ett mönster af husbonde. -—Alfieri såsom hjelte i en roman. Nyligen har en roman i två delar af Amely Böle utkommit med den något besynnerliga tileln: Vittorio Alfieri öch hans fjerde kärlek. Den berömde italienske teaterförfattaren är härmed, så vidt vi veta, för första gången hjelten i en roman. Boken. kan med nöje läsas. . Hoflifvet i Turin och Florens, i slutet af 18:de århundradet skildras lifligt, och Karl Emanuel III:s, den siste Stuartens, samt grefvinnan Albanys karakterer äro lyckligt tecknade. — Litterära nyheter i England. I dessa dagar väntas i den engelska bokhandeln följande arbeten af allmännare och betydande intresse: Krimhkrigets. historia af Kinglake, 3:dje och 4:de banden af Thomas Carlyles arbete om Fredrik den store, fortsättning af Hertigens af Manchester memoirer;omfattande tiden från drottning Anna till drottning Elisabeth, samt slutligen en Dagbok al den aflidne hertigen af Buckingham. — Italiensk litteratur. Bland Nicolinis eferlemnade manuskripter har man funnit flera arbeten, som inom kort skola utgifvas, såsom t. ex. Det schwabiska husets i Italien historia. — Mazzinis samlade politiska och litterära skrifter skola utgifvas i 12 band. Den store agitatorn skrifyer äfven memoirer. Om han blott är sanndig i dessa, huru mycket skall man då icke ä se afslöjadt! Et -efterlemnadt arbete af Scribe. Vau