Aftonbladet – 25 oktober 1861, sida 2

Bryggare och slagtare äro i allmänhetlefvande skyltar af sin profession. De bevisa genom sin korpulens huru sunda, stärkande och närande produkterna af deras induetri äro. Pastejoch sockerbagare äro i allmänhet af en ytterlig magerhet. Torra och svaga figurer, tyckas de sålunda enkom skapade för att ingilva sina egna kunder en aversion för sötsaker och läckerheter, som mindre tjena att underhålla: och stärka kroppen än att tillfredsställa de alltid farliga begärelserna hos en ölverretad gom. Esra Mäster Pierre Escabeau gjorde; hvad hans fysik beträffar, intet undantag från pörsonar i allmänhet af hans profession. Det skulle hafva varit svårt att i hela Paris finna en magrare man än han. Men om han såg ut som ett verkligt skelett, bestridde han att det härrörde från utöfningen af hans konst; ty, såsom han påstod, inskränkte han sig endast att tillreda sina läckerheter, han aktade sig väl att någonsin förtära deraf, och öfverlemnade detta nöje gerna åt sin hustru, hvars frodiga figur gjorde den största heder åt pastejbagarnes korporation. Då skämtare sade att mäster Escabeaus kalender alltid innehöll två olika mån-faser, hade de verkligen fullkomligt rätt. Om sockerbagarens ihåliga och knotiga ansigte visade en fjerdedel af månen, så var hans hustrus en fullkomlig bild af fullmånen, ty såetundt och fylligt var det. Lyckligtvis förän: bå!e denna interversion af astronömiens laga genting på familjen Escabeaus himmel. er det att mannen var sysselsatt att knåd. stejdegar och svettades framför sin Så eller då han med stort arbete stötte iga kryddor, hvilkas skarpa välluktande parikiar under form af det tinaste stoft af honom inaudades — tronade hans hustru uti sin butik bakom en j i iyrer, pastejer och läckerheter af alla slag, makande på dem efter sin egen fantasi, oc etta så ofta att man skulle trott henne alrig bunna tillfredsställa sin aptit derpå. (Forts. följer.)