Aftonbladet – 24 oktober 1861, sida 2

skolorna, och slutligen 50 rubels årlig afgift, en dryg summa för den största delen f de studerande, som äro obemedlade. Den skilda kassa för fattiga kamraters understöd, som student-rna sjeltva bildat och förvaltade genom deputerade, äfvensom till och med deras enskilda bibliotek, fråntogs dem, för att ställa de fattigare studenterna i större beroende af höga vederbörande, i stället för af kamraterna och af Vesprit du corps. Att ungdomen var ytterst missnöjd med alla dessa åtgärder var naturligt, och redan för flera månader sedan inlemnade de till universitetets kurator en underdånig petition, ämnad att genom hans försorg framläggas för kejsaren. Men de .ngo snart visshet derom att skriften stannat på kuratorns skrifoord. Den 23 September samlades derföre kåren och öfverenskom att mansrannt mötas den 25 kl. 11 i universitetet för vissa åtgärders vid:agande. När de på utsatt tid samlades, funno de emellertid universitetet stängdt och en trupp gensdarmer framför portarna. I närvaro af 6 å 7000 åskådare af bättre klassen ordnade sig emellertid studenterna i leder och marscherade, till ett antal af nära tusen, uppföre Newsky-prospekt till Wladimirski-gatan, der kurator bor. Förgäfves bemödade sig öfverpolismästaren v. Patkull att öfvertala dem att skingras. Äfven den förre öfverpolismästaren grefve Schouvalov, en omtyckt personlighet, infann sig, och på hans fråga, hvarföre de ej sändt en deputation, favoradea de att en deputation genast blefve igt att an under det att det blefve besvärligt att arrestera hela kåren. I sin ångest hade general-guvernören tillkallat .trupper. hvilka likväl förblefvo passiva. Ändtligen nedkom kurator general Philipson, en sträf, gammal knekt, som länge tjent i Kaukasus och som allmänt anses mindre lämplig för sin plats. Då han icke i sin våning kunde emottaga ett så talrikt besök-och icke heller kunde förhandla med dem på gatan, medföljde han åkande till universitetet, der så väl han som generalguvernören höllo tal ill ungdomen. Den sednares tal lärer varit allt annat än snillrikt och väckte en viss munterhet. Uppmanade att välja tre deputerade, svarade studenterna, att dessa säkert blefve arresterade, men då general Philipson gifvit sitt hedersord, att de icke alls skulle oroas, valdes de deputerade slutligen. Detta oaktadt blefvo de, tillika med några och tjugo andra, följande natt arresterade och universitetet förklarades tillsvidare stängdt. Di studentkåren den 27 åter samlades å :niversitetsgården, der en mängd yngre officerare äfven sammanträffat jemte många åskådare, voro talrika trupper samlade och generalguvernören närvarande på afstånd. Sedan studenterna slutat sin öfverläggning och ämnade skingras, fingo de veta att en arrestering af de tillstädeskomne officerarne var i fråga. De skyndade då att medsind kroppar stänga eller fylla portarna till gården, medan officerarne på en bakväg bortskaffades. Många af dessa äro likväl sedan arresterade, äfvensom studenter ännu i går fortfarande bletvo häktade. För att åstadkomma splittring inom kåren har man nu uttänkt ett net medel. Genom plakater, som sedan några dagar äro upp: slagna å husknutarna, uppmanas hvarje student, som vill fortsätta sin kurs, att med stadsposten (till och med portofritt!) skrifva till rektor och förklaråa, att han underkastar sig reglementet, hvarefter kondnitbok tillsändes honom. De, som underlåta detta. anses vara från universitetet uteslutna. En uog furst Gortschakoff och en grefve Panin, båda söner till statsministrar, följde sina kamrater vid demonstrationen den 25, men ha sedan lemnat universitetet. Sällan har någon tilldragelse väckt ett så allmänt och lifligt deltagande inom den ryska hufvudstaden som denna, och under denna tidpunkt af agitation och oro har.den äfven ftt en större vigt och betydelse än den annars skulle hafva erhållit. Underrättelsen derom sprider sig som en ljungeld till de andra universiteterna och öfver hela riket. Den allmänna meningen är allmänt på studenternas sida och män hoppas med tillörsigt att kejsar Alexander icke skall stanna blott vid ett ogillande och a häfvande af de otjenliga och föga välbetänkta åtgärder, som under hans frånvaro blifvit vidtagna. Den gamle; ängslige generalguvernören,. ett villigt verktyg för det reaktionära partiet, lärer ej vara utan oro tör sin snart återvändande kejserlige herres troligen motsatta åsigter. H. M:t kejsarens återkomst, som af flera orsaker lärer påskyndas, anses komma att ega rum redan om lördag den 19:de. Preussens dröjsmål och tvekan att erkänna det italienska konungariket har gifvit Times en välkommen anledning att ånyo