Aftonbladet – 23 oktober 1861, sida 2

att lemna, sina kärror under bar himmel utanför dörren till värdshuset, att de under natten ånyo skulle väcka någon tjufs lystnad. Han vände sig då till Hugo och genom löften och böner förmådde ynglingen att såsom skildtvakt under halfvanatten uppehålla sig i grannskapet at kärrorna, förbindande sig att komma och aflösa honom och sjelf vaka till morgon Men akta digt, s den slipade krämaren till honom, att dric a cn droppa vin; ty vinet söfver.Hvad mut beträffar, sköt dig och hungra icke. Känner du dig sömnig, så uppfriska ditt ansigte vid den der bäcken. Om du förmärker något misstänkt omkring kärrorna, så väck. mig genast genom att blåsa af alla krafter i denna pipa. Sedan jag nu gifvit dig alla mina instruktioner, min gosse, visa nu prof på din vaksamhet och uppfyllvärdret din pligt såsom tjenare. Må den heliga jungfrun och alla helgon taga dig i sitt beskydd! God natt. ermeil höll. endast ord. till-en viss grad. Ifrån klockan 9 till 12 lemnade han sin säng flera gånger för att kasta ett öga på sina kärror och på den lilla utposten, som bevakade dem. Ham fann de förra orörda och den sednare ärligt på sin post. Derefter fullkomligt lugn, trodde han sig kunna öfverlemna sig tryggt till hvilaw och sof i en sömn ända till morgonrodnadens första strålar. Midnvattstimman var redan förbi och Hugo väntade beständigt att hans herre skulle komma och aflösa honom. Men krämaren befann sig för väl i sin varma säng för. att kunna lemna den. Gossen måste då hålla sig vaken. Emellerud begyn!e naturen att kräfva ut sin rätt. (Forts. följer.)