UTRIKES FINLAND. Helsingfors tidningar yttra i sin veckeöfversigt den 11 dennes: Vädret är så klart och så mildt, och här och hvar i landet plockar man smultron. Annorlunda äro menniskorna: röda af bara ilska, upp: blåsta af elaka safter, färdiga att spricka af för argelse och sura som — veritabla tranbär. Folkskolekomiten och de akademiska disputationerna ha ännu under denna vecka utgjort föremål för mycken uppmärksamhet. Komiten. som med nära nog fullkomlig enighet lär ha ansett nödigt att från början till slut omarbeta hr Cygnei förslag, sammanträder numera både föroch eftermiddagar, för att snarare kunna bringa sitt arbete till ända. Disputationsnöjena taga med denna vecka sitt slut; sedan följa bedömandena, hvilka inom universitetsverlden emotses med största intresse: och det enda man med säkerhet kan förutse, är att härvidlag åtminstone icke de yttersta skola varda de främ sta. Man har lefvat i samma ledighet från nöjen. offentliga nemligen, som förut, och också de enskilda ha, så vidt vi veta, inskränkt sig till er och annan förlofning. Men det kommer redan andra tider. Teatertruppen, den ståendet — såsom den, enligt någons påstående, kallas derföre att den skall sätta sig ned här är numera här fullständigt församlad, och hr Högfeldt får nu begynna sina inöfningar uppå all var. Inom nästa vecka har man ännu icke att vänta något spektakel, men sannolikt inom följande. et är med Calderons Lifvet är en dröm, som sejouren skall börja: Också hr v. Schantz skall inom kort öppna sina symfonikonserter, hvilka komma att hållas i universitetets solennitetssal. Utom dessa konserter, har den högmusikaliska publiken att emotse en serie af några qvartett-soirber af hrr Jacobson, Lindberg, Meissner och Pahlman. Sedan ännu de litterära soirerna, och Helsingfors är färdigt. Och af dessa litterära nöjen ha vi att vänta inom några dagar icke mindre än tvenne. Säsom förut tillkännagifvet håller nemligen hr Tenint i morgon lördag en sance öfver Alfr. de Musset, och dessutom kunna vi fägna med den underrättelsen, att docenten Dietrichson, som för närvarande befinner sig i Borgå, gifvit det vänliga löftet att nästa Tändag vid en soir till förmån för Porthans staty hålla ett föredrag öfver Norges litteratur. Det är således tvenne främlingar, som nu till först skola samla det täcka könet omkring katedern. Från Åbo skritves den 5 dennes: Den komitå som haft sig uppdraget, att vidtaga de preliminära åtgärderna för beysning af Abo stads gator med gas, har numera fulländat sina förarbeten och 1 dag till magistraten inlemnat ett förslag till kontrakt med staden. Man hoppas att det ej skall dröja länge med fattandet af ett defi nitift. beslut, isynnerhet som vilkoren äro vida fördelaktigare än i Helsingfors och Wiborg, samt kostnaderna, isynnerhet för de mindre lägenhetsinnehafvarne. falla sig billigare än belyssing med ljus. Den ursprungliga planen har blifvit betydligen utvidgad. så alt östra sidan af Aurajoki äfven ny ingår i förslaget. Till följd af denna utvidgning fortsättes aktieteckningen. FRANKRIKE. Enligt prins Murats dekret skulle valet till stormästare för den stora orientaliska frimurarelogen försiggå den 14 dennes, men redan den 10 lät inrikesministern telegrafera till prefekterna i alla departementena och förständige dem att meddela de särskilda logerna, att de måste hörsamma icke prins Murat, utan regeringen, som funnit för godt att uppskjuta stormästarevalet till i Maj 1862. i En förfärlig storm har anställt stor förödelse i Gardepartementet. En -kolgrufva har till följd af öfversvämning sammanstörtat, hvarvid 117 arbetare dels. blifvit instängda i grufvan, dels drunknat. Anstalter vidtoos genast att rädda de inneslutna, och enett telegram hade man kommit så långt med arbetet, att man hörde deras rop och bultningar med släggorna. ENGLAND. Vid en festmåltid, som den 14 dennes gafs i Newcastle till earl Russells ära, höll earlen ett tal, hvari han till en början förordade en parlamentsreform, samt deref:er yttrade hufvudsakligen följande om de utrikes angelägenheterna: Det har fägnat oss att se, att italienarne återbekommit sin frihet, men italienarne förklara uppenbart med rätta, att Italiens sjelfständighet icke kan fullständigt ernås, förr än Rom befinner sig i deras händer såsom landets hufvudstad. Så län e Italien icke har Rom, äro ital enarne ur stånd att bilda ett konungarike. Katolikerna påstå, att påfvens oberoende måste upprätthållas, samt att detta fordrar att han besitter ett verldsligt område. Earlen delade de i Passaglias broschyr uttalade åsigternui detta hänseende; men detta är icke en fråga, i hvilken stormakterna kunna taga initiativet. Men hvad Passaglia föreslagit, och hvilket öfverensstämmer med Cavoursåsigter, skull erbjuda en lösning af den italienska förvevklingen och bli ett medelatt betrygga Ttulicus Oberoende och lycka. Hvad Förenta Staterna beträffade, så ser man der två jertier i krig ieke om slalyerieller frihandelsfrågan, utan. om besittningen af område och makt. Om också södern frivilligt återinträdde i unionen, så skulle striden Hikväl ånyo utbryta, då slafveriet fortfarande egde bestånd. Om de norra staterna eröfrade de södra, skulle de bli nödsakade at: med vapeumakt bibehålla sig der, och dera! skulie friheten lida. TYSKLAND. N Preussen. En tidningsreferent, som syne: ha fått medfölja konungens tåg från Berlh till Königsberg och som beskrifver denn: jernvägsresa, erinrar utt då Fredrik I gjore: in kröningsresa från Berlin till det gamh Preussens hufvudoch residensstad, behöfd: aan derill nära 14 dagar och 3000 hästar hvaremot-det nu ej åtgick mer än en dat Under hela resan var folket eå talrikt san tadt omkrioe jernbsnan att, såsomreferer en något febusiskt :ker Men rten