TA sht amerisanska KOptnan OCh DanNkKIFer. i SEE i Bref från Sydamerika. Buenos Ayres d. 26 ÖR 1861. y Vid sednaste paketens afgång hystes all; mänt den förhoppning, att misshälligheterna mellan denna och de tretton andra argentinska.: staterra, för hvilka sednare Urquij2a står i petsen, i verkligheten, om ock ej till namnet, skulle kunna blifva reglerade utan ett. vädjande till svärdet. Utlänningar af alla klasser och nationaliteter intresserade sig för saken, och några af deras representanter hafva för tvistefrågornas fredliga ordnande visat ett nit, som fastän ty värr intet kunnat uträttas, villigt och tacksamt erkännes af de båda motsatta partierna. Den officiella delen af dessa underhandlingar begyntes den 15iförra månaden. då Englands, Frankrikes och Perws mini strar till regeringen i Buenos Ayres erbjödo sin bemedling, hvilken, sedan den af nationalregeringen i Paranå blifvit antagen, hvarom under den 8 dennes gafs notis, äfven blef emottagen af Buenos-Åyres, och skulle underhandlare från båda sidorna jemte dc intervenerande ministrarne sammanträffa ombord på britiska krigsängfartyget Oberon den 13 vid Las Piedrasi provinsen Santa F6; till ombud valdes för Buenos Ayres Norberto de la Riestra och för Urquiza dr Nicanor Molinas. Konferensen egde rum den 14 ombord på franska ångkorvetten Fulminante, emedan Oberon haft missödet komma på grund vid uppresa till Las Piedras, men ledde ej till något resultat. Af de 9 punkter, hvaraf fredstraktaten skulle bestå, var det endast tvenne, hvarom man kunde komma sams, hvarföre det beslöts. att de fullmäktige skulle konsultera sina prin cipaler; och ett pytt sammanträde beramades till den-22 ombord på Oberon i närvaro af samma utländska ministrar; meo lika litet som första gången uträttades här vid något; ej ens det minsta närmande til! en uppgörelse kunde åvägabringas. Delån gr protokollen, förda vid dessa sammanträen, äro ganska invtressanta, såsom utvisande hvilken stor meningsskiljaktighet som förefinues. De tvenne medgitvanden, hvarom man öfverenskom, men som återkallades när något ordnande af det hela ej lyckades, voro, att Buenos Ayres skulle för egen räkning få uppbära tullintraderna uti sina NHanmär. samt medgifvandet åt Buenos Ayres at er slags respit-tid intill 1865, för återinträdandet i konfederationen, som då borde ske. sedan. det blifvit visadt att alla deputerade vid kont1essen blifvit i full laga Ordning invalde: Men priset, hvartill dessa medgifvanden fingo köpas, uppskattades olika Buenos Ayres var villigt att, för nåden att å sköta sig sjelf, betalt en millioh pia ster moneda coiriente pr omånpadrför hel: respittiden; -Urquizaderemot fordrade 2 millioner månadtligen: samt dessutom ett full komligt afväpnande till lands och sjö alt ej ens för gränsens försvar mot indiaåerna uppbåd af trupper skulle vara tillåtet utån nationalregeringens tillstånd, afträdandet af ön Martin Gardia eller dess förklarande som neutral under de. medlande makternas skydd, samt att nationalregeringen skulle representera Buenos Ayres, — allt vilkor som denna prövins omöjligen kunde antaga utan att vilja helt och hället öfverlemna sig bunden till Urquiza, denna dess tiende sedan gammalt, och som likson: pluraliteren af los provincianos, fustär han påstår sig vara född i Buenos Ayres. eJ utan en ilsken alund kanse denna studs ach stats anseende och dagliga växande välmåga och rikedom. Fastän jag så nogr känner till personer och förhållanden, elterkan ske just derföre, är det mig omöjligt utt kunna ; fullkomligt sympatisera med någondera partiet, ty intetdera är renhårigt och fullt är ligt; — här har man en rättvis sak com borde försvaras af värdigare män än plurali teten af de egennyttiga, egenkära, äregiriga,; rantastiska teoreti som 7sitta vid styret. fastän mycken sjelfuppofiring och entusiasm också finnes; I eirakter man deremot Urquizu I och hans parti, har man denne ensidige, ji fullt eiviliserade gaucho, som, för det han; Ro: tror ba få i i mögenhet visserligen ej törvärived genom lönebesparingar), kanske kämpande för en ster id: republikens enbet och konstituerande, men okunnig om medlen och ledd af. en massa smickrare och en cligue, helt och hållet hans egen skavelse och till en