blefvo två franska sjömän sårade medelst: böss-skott af de engelska matroserna, emedan de förra sökte hindra de sednare från alt kapa det franska fartygets bogspröt, som invecklat sig i det engelskas tackling. ENGLAND. Lord Palmerston, hvilken i egenskap af Lord Warden of the Cinqve Ports residerar i slottet Walmer, kom nyligen under fund med, berättar Londontidningarne, att detta slott vid hafvet för omkring 3 år sedan likasom alla fästen på kusten mellan Portsmouth och Themsens mynning blifvit försatt i allvarsamt belägringstillstånd, och att omkring 5 tons krut i 100 fat blifvit inlagda under lordens sängkammare. Den ädle lorden undanbad sig naturligtvis en sådan sängplats öfver ett kruttorn, och de hundra faten blefvo försigtigt förflyttade från slottet till en i trakten liggande kasern. Mechanics Magazine har i någon tid sökt framställa regeringens och nationens utomordentliga förtroende till armstrongkanonerna såsom en fara för England. Kanonerna ha två hufvudfel, heter det: det är ej möjligt att skjuta fort m d dem, emedan det invecklade laddningsmaskineriet efter 10 minuters kanonad blir obrukbart; och bomberna lossna under farten lätt från sin blyhylsa, hvilken då ofta träffar vän i stället för fiende. I Kapten Russell vid franska marinen har begifvit sig till England för att besigtiga Great Eastern, såsom det förmodas, i anledning af franska regeringens afsigt att köpa jätteskeppet: TYSKLAND. i Preussen. Tidningarne äro uppfyllda med; berättelser om konungens intåg i Königs-i berg och om hvilka furstliga personer som i kommit dit för att öfvervara kröningen. På aftonen, samma dag som intåget hölls, utbröt en häftig vådeld, som lade i aska 10 ma-j gasiner med spanmål och bränvin: i I Bremen bar uppgjorts ett förslag till; åstadkommande af en tysk riksflotta. Preussen skulle dertill lemaa 3, millioner thaler: om året, staterna i det inre af landet 2 sil bergroschen för hvarje invånare, kuststaterna 3 silbergroschen och hansestäderna 12: silbergroschen för person. Sålunda skulle fås ihop 4,700,000 thaler eller omkring 12Y, millioner rmt. SCHW EIZ. Uti Genåve hade på ett värdshus ett våldsamt uppträde egt rum mellan två franska soldater och några gånåverboer, hvarvid fransmännen blefvo slagne, den ene så illa, att han måste föras till hospitalet. Ianledningi deraf-hade franska konsuln hos statsrådet i Genåve besvärat sig öfver detta våld, men chefen för justitiedepartementet svarade att fransmännen börjat slagsmålet och att polisen i Genåve företagit ransakning rörande denna sak. Stora rådet i Genåve har förärat sir Robert Peel hedersborgarerätt uti staden. ; ITALIEN: Från Turin skrifves den 8 dennes: Om ryktena angående en nära förestående ministerkris äro ogrundade, så befinna vi oss dock nära utbrottet af en annan kris. Likasom Frankrike känner nu äfven Italien första symptomerna af betydande stegring atl prisen på lifsmedel. Spanmålsskörden har visserligen varit ymnig, men maisskörden har deremot helt och hållet slagit felt. Regeringarne i andra länder vidtaga oft: i dylika fall åtskilliga undantagsåtgärder. men den italienska förblifver frihandelsgrundsatsen trogen och afhåller sig från hvarjel administrativ mellankomst i frågor rörand: det ekonomiska lifvet. Den åtnöjer sig med att undanrödja de hinder, som ännu qvarstå för allmänna trafiken, och den inskränkande lagstiltningen för södra Italien har blifvit upphäfd genom kungliga dekreter. Jemte de Tförlägenheter, som bristen på lifsmedel framkallat, gör sig äfven en kommerciel kris ganska kännbar. Enligt telegram från Rom af den 9 den: oes har hertigen af Grammont hos romer ska regeringen tillkännagifvit, att han blifvit återkallad, samt derefter inskeppat sig till Frankrike. Han har blifvit utnämnd till storkors af Piusorden. RYSSLAND. . Från Petersburg skrifver en korrespondent den 7 dennes: Det ser här, likasom i Moskwa och flera andra orter, föga, bugneligt ut. Under det att kejsaren reser i Kaukasien samt storfursten Konstantin tippehåller si i England, hvarifrån han inon: kort väntas bem öfver Hannover, drifver den hemliga propagandan allt djerfvare sitt spet. De i hemlighet tryc ta skrifterna kalv, t. ex. Bort med Romanowernalt 4Bort med de tyska ryssarnal!? samt ?Welikoruss?, som fordrar en konstitution och vill organisera det liberala partiet till mot stånd. Det nyligen, såsom det förebars, mot tidningen Klockans? försäljning på gatorna utfärdade förbudet SR egentligen de i hemlighet tryckta flygbla.en. Ofta ser) man äfven plakater anslagna på gatuhörnen. Ur Welikoruss, soin sältes i omlopp i ett betydligt antal exemplar och som öfveralit är mycket eftersökt, anföra vi här några profbitar: SJäsningen bland de privatlifegna, hvilken -härrör af missnöjet med det sätt, hvarpå den af regeringen å bane bragtaBål kallade emancipationen genomföres, smittar). äfven statsbönderna... Fortgå sakerna på den nu beträdda banan, så äfo stora förvecklingar att befara... Regeringen för Ryss-. land på denna väg till. bondebefrielse å la Pugatschew. Den bildade delen af natio nen bör taga saken om händer, så framt hon ej: sjelf vill hemfalla under terrorismen, enär regeringen genom sin oskicklighet att leda nationella saker försättes i nödvändigheten alt åter kasta sig i armarne på munkaflesystemet. Längre fram yttrar Welikoruss: 1. De bildade klasserna måste lägga en tygell