Aftonbladet – 18 oktober 1861, sida 3

Afven af får hade man förväntat sig mere i Mecklenburg. Expositionen af denna klass blef lärorik just igenom hvad som saknades: ity mången högt beprisad Meklenburgerhjord befans stå ganska lågt. Ingenting är dock för närvarande mera förvirradt i Tyskland, än namnen af elektoral, negretti, infantado m. m. ty alla gränser emellan racerna hafva numera upphört, sedan alla elektoralhjordarne fått infantädoeller negrettiformer och mer eller mindre hudveck, mer eller mindre ymnig, om ock ej klibbig, ullsvett. Negretti är lösen för dagen, och hudvecken samt de med ull öfvervuxna näsorna, ögonen och benen moderna. En enda meklen-j burgerbagge fanns med fin ull ötverallt; de öfriga hade vecken på halsen mer eller mindre raggiga. För öfrigt saknades ej Rambouilletbaggar och är kamull för närvarande mera afsättlig i Meklenburg än kardull. Nathusius hade utställt några ypperliga köttj får, nemligen hamlar i Södt Ullstånd. Dessa voro dels af.ren race, dels äfven korsningar. Expositionen af svin var rätt god, och många racer funno:; der representerade. För öfrigt synes Tyskland gå långsammare framåt i silt åkerbruk, än jag hade föreställt mig. Med några få undantag är det rådande åkerbruket i allmänhet klent, och förbättrade redskap tyckas endast med svårighet vinna insteg. Hos den i så många hänseenden utmärkte Nathusius tillbragte jag en särdeles intressant dag. Hans ädla korthornshjord, hans är af Southdown-, Oxford-, Leicester-, Cotswold-, Rambouillet-, Mauchampm. fl. racer, hans radsådda åkerfält, hans stora samingar af teckningar af djur m. m. skola all-: tid ses med intresse af en och hvar. Från Webbs auktion hade han hemfört 4 baggar och 10 tackor. Sjelf är han, genom sina kunskaper, nn i allo framstående man. Han delade den åsigt, som både min far och jag uttalat, att vii Rambouilletracen skola tinna bästa medlet att hastigast öka ullvigt och kroppsstorlek hos våra fina får; och ade han att visa vackra resultater i den vägen. I hr Gadegast på Thal fann jag en in:ressant och angenäm gammal man. Hans jord, såväl som den på Möglin, utgör ett prof på lyckad ingjutning af infantadoblod i en blektoralhjord Hudvecken voro tålda och funnos der, ullsvetten var stark men ej klibbig, Cbevuxenheten och ullrikedomen goda, ullen fin och djuren kraftiga. Man sade sig i allmänhet erhålla 6 å 8 ull at baggarne och 4 å 43, af tackorna. Att de rena infantados med sin oerhörda ullsvett, sina hudveck och med ull öfver både ögon, öron, näsa och ben äro mycket svårfödda och ej så lönande påstods af alla utmärkta får-breeders; men moderna äro de. Rambouillet-baggarne hade deremot ej stark ullsvett, obetydligt med veck och ullen på dessa ej raggig. I Tharandt besökte jag baron von Berg och A. Stöckhardt. Båda voro mycket förekommande. Genom den sistnämndes välvilja blef jag försatt i tillfälle att bese ångbenmjölsqvarnen vid Berlin och erhålla fullständig reda på denna fabrikation, som in: galunda är så enkel som man påstått. Mjölet var utmärkt, men dyrt. Möglin har den 1 sistl. September slutat som institut. En son till A. P. Theer håller vintertiden föreläsningar ilandtbruket vid universitetet i Berlin. allmänhet börjar nu, och med full rättvisa, opinionen i Tyskland att höja sig emot landtbruksinstituten och vill att man heldre förflyttar undervisningen till universiteterna. Detta är en naturlig följd af det klena praktiska jordbruk, som — med några få undantag — vid instituterna bedrifvits, så att man ej vid dem i detta hänseende kunnat lära något; ja de hafva stundom motverkat en bättre kultur, t. ex. radsåning och dylikt. Fråga säges der före vara väckt, att förlägga Tharandts landtbruksafdelning till universitetet, och preussiska Sachsen har förklarat sig heldre vilja hafva en profession i landtbruk än ett institut. Jag gillar ej detta, men finner det mycket naturligt och gläder mig att våra svenska landtbruksläroverk redan från deras början erhållit en bättre, mera praktisk riktning. F Hvad åkerbrukskemien beträffar, så fruktar jag att den i Tyskland är nära att komma in på en afväg, som heter brist på vetenskaplig grundlighet: jemte för mycket sträfvande efter popularisering samt mera spekulationer än stränga forskningar.t Några fridens ord om kampen om börstimmen.