föremål för en o! egränsad ynnest, och för denna ynnest hade han att tacka icke allenast sin vetenskapliga erfarenhet, utan äfven de astrologiska kunskaper, som man tilerkände honom; ty han förenade med läke konsten vissa vidskepliga konster, som i 15:de århundradet voro populära och till hvilkas verksamhet Ludvig XI isynnerhet hade fullt förtroende. Han talade då till konungen: Ers majestätt, sade han, täckes tillåta mig att omtala en dröm, som jag haft sista natten och som nära sluter sig till ers majestäts öde. Om aftonen, innan jag gick till sängs, hade jag rådfrågat stjernorna och velat ställa eders majestäts horoskop, men utan att erhålla ett så tydligt resultat som jag önskade. Sedan hadejag under min första sömn en dröm. Jag såg då framför mig en ung gosse, fullkomligt lik denne. Han bar på sin hals ett naturligt födelsemärke, som bestod af två bruna fräknar, den ena liten, den andra större. En röst sade mig att detta barns bestämmelse var att frälsa eders majestät frå. en stor fara, en hotande dödsfara. Jag behöfvericke försäkra, hvarken att Tristan kan intyga att hertigens af Nemours sändebud är för mig alldeles främmande eller att jag ännu sett hans hals. Således torde .eders majestät icke låta undersöka, om nämnde gosse verkligen är den räddare, som synts mig i drömmen, eller om han icke är det. i sednare fa!let må Tristan göra med honom efter befallning. Miren kände all:för väl sin kungliga herre, för alt icke veta att Ludvig var icke allenast listig, falsk, trolös, grym och egoist, utan äfven mycket böjd för vidskepelse. Derföre skyndade han sig också att draga fördel af denna konungens svaghet för att rädda sin systerson medelst fräknarne, som han Höhe