Aftonbladet – 16 oktober 1861, sida 1

AGNACS TÄNDER. ) ön Miinnesfrekning från Ludvig Xks tid. E JACQUES DAR Sedan hörn inkommit denna ödsliga enslighet skulla Han, entigt sin morbrors föreskrifter, utan. svårighet kunnat göra sig af med: harskinnen och brefvet.. Men han kunde iekebesluta sig att: taga detta parti ty det hade varit att för altid tillsluta för sig tillträdet till föräldrahuset, att aldrig få återse sin mör och syster, som han, älskade så mycket soehurnpsa. tillmötes en oviss framtids äfventyr, och faror. Han drog. så mycket mer i betänkande: att följa Jacques Coittiers råd,, som hans rena barnasinne vägrade att uti det honom uppdragna, ärendet, som var ett,-enkelt och oskyldigt skämt, misstänka ensvfirevändning för en.mera brottslig beskickning, såsom morbrodern: hade: fruktat. Hägo: Michelet var fullkomligt såsom ett barn af hans ålder: Den klara himlen, solsträlarnes.omvexlande spel i trädens grenar, blommornas: välluktande utdunstningar, löfvens sakta dallring, källornas ljufva sorl, de från alla buskar och träd framströmmande toner — med eft ord: denna glans, dessa vällukter,, denna musik, hvarmed naturen ackompagnerar vårens uppvaknande i södra Frankrike, dröjde sicke :att helt och hållet fädgslarden ungerresenärensäppmärksamhet och satte hans själ i glad harmoni med allt hväd som omgar honom. Han hade återfått sitt, naturliga, glada. lynne... Han,gick hvisslande och sjungande, såsom hade han, velat täfltomödsfoglärna. .iStundomstannade han för att lyssna till domherrarnes behagliga toner. Sedan återtog han sin vandring, eller ) Se A, B. n:r 236 och 238.