Aftonbladet – 14 oktober 1861, sida 3

prakt och som KOStar otlver IVU.JVUU Iranes. Envoygen i Berlin skall till firande af högtidligheten gilva en tre dagars fest, och som hans hotell icke är rätt passande dertill, så omskapas detta nästan helt och hållet, mestadels med ifrån Paris hemtade materialier. Lybeck. Från och med den 1 Jan. 1862 upphöra spanmålsmätareoch vägare-lagen i Lybeck att hafva monopol i dessa afseenden, och det blir enhvar tillåtet att begagna hvem han vill till mätning och vägning af spanmål. ÖSTRRIKE. Regeringen har begynt att låta häkta ungrare, som misstänkas för politiska Umiriebe.4. Så har en nittonårig jurist, vid namn Arpad Hindy, blifvit arresterad i Pesth midt i natten och med sådan brådska, att han icke fick taga kläderna på sig, utan en tjeosteflicka måste springa efter honom med nödiga plagg. Annu en ung man har blifvit häktad i staden, och en tredje i närheten deraf. Afven i Gallizien ger den polska nationalitetsandan sig luft. I Lemberg ha gymnasister och elever vid tekniska skolan ji kyrkan uppstämt den nya polska folksången midt under det att från orgeln spelades en hymn till firande af kejsarens namnsdag. Flera elever blefvo häktade, men åtskillioa af dem ånyo lössläppta i föjd af en folkdemonstration. z Det nya tryckfrihetslagförslag, som ministåren framlagt, föreskrifver att man endast behöfver göra en anmälan för att få utgifva en tidning (likasom här) samt nedsätter kautionssumman betydligt. SPANIEN. Från Madrid förmäles den 5 dennes att infentinnan Conception ligger illa sjuk och att något hopp om hennes tillfrisknande ej finnes, Det officiella bladet uppgifver, att en truppstyrka af 47,000 man, hvaraf 25.000 linietrupper, för närvarande finnas på spanska Antillerna. ITALIEN. : Uti eu korrespondens från PFurin af den 4 dennes läses följande om Italiens blifvande ställning såsom sjömakt: Att Italiens framtid ligger uti dess maritima utveckling, inser ingen bättre än italienarne sjelfva. Kusternas beskaffenhet, som närmast liknar Greklands, de ypperliga hamnarna, en befolkning, som genom böjelse och anlag förträffligt lämpar sig för sjömannaväsendet, halfönsringa rådeelt ojemförligt fördelaktigt geografiskt läge — se deride stora förmåner. som tillkomma italienska staten, hvilken al haturen är anvisad att djerft söka tillvälla sig herravälde på hafvet. Inseende detta. har italienska regeringen, oaktadt det nys konungarikets ännu svåra situation, vinnlagt sig om att försätta Italiens marih i ett skick, värdigt. landets nya ställning. Icke b ott örlogsmarinen, vilken inom kort tid skall förstärkas med tio till tolf fregatter och korvetter, är föremål för regeringens omsorger; det handlar fastmera om hela sjöväsendets organisation och förbättring i landets alla delar, efter ett gemensamt system. Vigtigaste delen af denna svåra uppgifts lösande är anförtrodd åt en den 10 Juli tillsatt komit kallad: ?Commissione, reale per Tinsegnamento nautico?. Denna komitå, hvars ordförande är Nino Bixio, hvilken gjort sig känd såsom en erfaren sjöman, har först och främst gått i författtning om att utforska den nautiska undervisningens och sjömannabildningens ståndpunkt i de olika provinserna, för att på grund af denna undersökning föreslå konungen eu mot allas behof svarande system för den nautiska undervisningen, examina, patenter 0. 8. V., harigenom en enhetsnorm för hela riket skall kunna fastställas. Från Neapel berättas, att mazziristernas sednaste försök till demonstration hade helt och hållet misslyckats. De mazzinister, som sökt bilda folksamlingar på Toledogatan, utgjordes af en liten hop af omkring 1( personer, till största delen lazaroner.: Nationalgardet ansåg deras upptåg så oskadligt, att det icke ens ansåg nödigt attskingra dem. Man lät dem ostördt få utföra sin demonstration och resultatet var, att de blefvo utskrattade. De af dem. utdelade tryckta sedlarne, med orden JItalien! Victor Emanuel! Till Rom med Garibaldi !? mottogos med muntert skratt af kuskarne, hvilke fästade dem vid sina hästars pannor, i stället för att bära dem på sina hattar, såsom mazzinisterna önskat, och snart såg man äfven en mängd gatpojkar jrylde med rörelsepartiets fältrop. Inga bodar tillstängdes och då om aftonen staden icke allmän: var upplyst, till firandet af segern vidiVol., turno, så underläts detta af många blot: derföre att man skattade Garibaldi allt för högt, för att ens vilja genom det ringastc sken gifva anledning till den slutsatsen, at; man förvexlade honom med pseudo-garibaldisterna. Garibaldi har uti ett till Bertani skrifvet bref, dateradt den 14 Sept., yttrat sig) scn följer, i anledning af ryktet, att generaler skulle varit sinnad inträda uti Förenta S!a ternas tjenst: Med verklig ovilja har jag erfarit de rykten. hvilka sysslolösa pratmakare eller illvillig beräk: ning uppfunnit samt lättrogenheten kringspridt: nemligen, att jag skulle vara sinnad låna mi arm åt en främmande stat. Man borde doc) bättre känna mig uti Italien, än att man ett end: ögonblick kunde sätta tro till berättelsen, at, Garibatdi skulle tänka på att våga sitt blod oc! sitt lif för en främmande sak, så länge änn hans eget fädernesland kan göra anspråk derpå Jag medgifver att jag visserligen blifvit stark: sviken i mina förhoppningar, och att jag kän: ner mig mycket missmodig; men jag tviflar doc) da på att jag snart skall komma i till: fäl ille att draga mitt svärd för Italiens frihet och sjelfständighet; och så länge denna förhopphing ännu återstår för mig, skall intet kunna förm mig att låna min arm åt en främmande stat: ÖL 2 RA I branta cenn In tnÖR MI