Aftonbladet – 12 oktober 1861, sida 1

T JACOUES DARMAGNAGCS TÄNDER.) Fn minnesteckning från Ludvig XI:s tid. oMin nådige herre, värdes skicka mig i mik brors ställe4, sade Toinette med en fast och undergifven ton. Hvad betydde det om jag ej skulle komma tillbaka? Ett stöd skulle: å!minstone. återstå för min moder. Du hör, gösse4, sade hertigen straxt, vändande sig till Hugo. Skulle du vilja antäga denna modiga flickas förslag? Skulle dn; vilja sämtycka till att denna svaga unga flicka kom dig att rodna? Vid denna:slags utmaning började Hugos ögon att lysa. Skicka mig hvart ni behagar, svarade hån lifligt. Jag är-till ers nåds tjenst.4 iSNådige herre, lyssna ej till hvad mina barn tala, sade enkan under snyftningar. De veta icke hvarom fråga är. Ty af alla de budbärare, som ni skickat till edra vänner och allierade, har knappt någon enda kommit tillbaka. Hvad bevisar detta, invände hertigen, Som icke att mina budbärare hafva blifvit mig otrogna och öfvergifvit min tjenst. Det är just derföre som jag vill göra försök med detta barn, och jag hoppas att han, bättre än sina företrädare, skall finna sin räkning vid att återvända hit, I detta ögonblick tog hertiginnan sakta sin man afsides och sade med en bönfal-; lande stämma: Vid våra barns välfärd och vid din egen besvär jag dig att afstå från ditt förslag. Du är icke okunnig om att alla dina steg, alla dina handlingar, alla ord, som utgå ) Se A: B. n:r 236.