Aftonbladet – 11 oktober 1861, sida 2

Article Image
DANMARK. Riksdagen öppnades i lördags. Landstinget har ej undergått någon annan väsendilig förändring i personalen, än att dess ut märkte ledamot, Orla Lehman, såsom numera inrikesminister, ej kan komma att deitaga i de dagliga öfverläggningarne på samma sätt som förut. Deremot räknar folkinget 40 nya ledamöter bland de 100, a! hvilka det består. Det är högst sannolikt att dessa komma att gifva en ny fysionomi åt tinget. Bondevännerna ha förlorat, så at: det numera ej utgör hälften. Den andra si an har vunnit något, dock mera i kraftei a i antal. Till ordförande i landstinget återvaldes konferensrådet D. Bruun, till vice ordförander professor Clausen och konferensrådet Madvig. Till provisorisk ordförande i folktinget utsågs Bergendahl nästan enhälligt. Btatsrådet F. OC. Bornemann, äldste rätts lärare och för närvarande rektor vid univer: sitetet i Köpenhamn, har aflidit vid 51 år ålder, till stor förlust för landet och vetenskapen. Han var nu sysselsatt med utarbe tandet af ett förslag till ny strafflag. Regeringen har tillsatt en komite som skal afgifva försla : till ordnande af Islands finan siella förhållande till konungariket. Öfver ste Tscherning blir ordförande. En duell har egt rum i Rendsburg mella en viss Kolb, som förr varit dels handland: i Altona och dels österrikisk premierlöjt ant samt en dansk officer, hvilken sednare skal ha blifvit på platsen. Restau:ationen af Fredriksborgs slott ha: nu fortskridit så långtjatt man firat taköl der TTYSKLAND. Preussen. Man antör kuriösa yltranden af deltagare i det sammanträde som de konservativa i förening med skråvänner nyligen höllo i Berlin för att verka på de förestå ende deputeradevalen. En tapetseraremä stare sade: Hålla vi icke fast ihop. utar låta våra motståndare få makt öfver c torde vi innan kort komma att vid minister bordet icke se personer som äro födda i Tyskland, utan härstamma från Orienren Vi äro en kristlig stat och vilja i den letv som kristna. Vi äro dyrt återlösta och vilj icke åter blifva menniskors trälar.4 — Här helsades talaren med bravo och rop: ingen judestat! — Förre öfverpresidenten v. KleistRetzow yttrade: Det är i nånga hänscen den en mycket svår tid som vi lefva i. Det ligger så nära för alla att klaga öfver ati vi hafva en 0s3 mo:satt liberal regering, och jag vill icke säga att det är oas till synnerlig glädje; det är ju någontiug onaturligt at de, hvilkas rätt och gudomliga ordniug vi försvara, vända sig emot oss och sjeltva förakta denna ordning. Egennytta, materiaism, köttets frihet, kreaturlighet och, hvad som är en följd deraf: :ationaliteten utropas såsom den högsta grundsatsen, för hvilxen allt afseende på rätt och sedlighet måste vika.4 — En kyrkoherde komplimenterade handtverkarne för att de å sammankomsten så iydligt och klart uttalat sins egna intressen. — lin skollärare sade deremot, alt det icke vore underligt om hans embetsbröder hölle med de liberala, ty dem hade de att tacka för allt; derföre måste de konservativa hädanefter blifva liberalare mot undervisningsväsendet än hittills. Central-valkomitån för framåtskridandets parti har utfärdat sitt program. Det godkänner temlien ministerens tänkesätt, men anser denna hafva alltför mycket undseende för det motsträfviga berrehuset och i all mänhet vara alltför långsam i sitt framåtskridande. Det anser en :omskapning al herrehuset vara det angelägnaste af allt och uppmanar landet att välj deputerade, som vilja bidraga till detta ändamåls vinnande. Konungen har på sin resa till. Frankrike icke varit åtföljd af någon minister, utan endast af sitt enskilda kabinett samt infanierigeneralen v. Bonin. Nationalförsamlingen har haft ett sammanträde i Frankfurt och dervid hufvudsakligen sysselsatt sig med frågan om den tillämnade tyska flottan. Man varifrig för den saken, nu liksom vid förra sammanträdet i Heidel berg, men man började draga i betänkande att iemna den helt och hållet i Preussens hähder och man gaf åtskilliga slängar åt preussiska ministeren. Men så sade någon med tysk. emfas, att icke junkerpartiet, icke sobbarnae äro Preussen, utan det preussiska folket. Och på den grunden beslöts, att lemna månadiliga bidrag åt — preussiska regeringen. Föreningen har redan gjort andra inbetalningen af 10,000 th. till flottan. Baiern. Finansministern har begärt löneförbättring åt alla tjenstemän med mindre lön än 4000 rdr bko, men kamrarna förklara att förrän en reorganisation af embetsverken visat huru många fjenstemän som eböfvas vilja de icke fastställa några stater, utan endast provisoriskt bevilja förhöjningar, och icke ens detta åt andra tjenstemän än sådane som hafva under 2500 rdr bko lön. Frankfurt. Senaten har beslutit hos förbundsdagen begära att blifva af med de i staden förlagda förbundstrupperna. Hannover. Uppmaning är nu utgången till folket att lemna bidrag till den första hannoverska kanonbåten. Uppmaningen understödjes af en devuerad tidning med det något för öppenhjertiga yttrandet att ?då vi bygga en flotta åt Preussen, lägga vi hinder i vägen för vår egen regering? samt: lika serna kunde vi ge våra penningar åt Danmark, der vi, om det blott kommer an på redan befintliga stridskrafter att ansluta sig till, finna ett ganska betydligt materiel i sjöförsvarsväg. Danmark såsom fremmande stat skulle kanske bättre representera oss än det styfva och stela Preussen.? ÖSTERRIKE. Regeringen har icke kunnat finna någon as AnAaR alla ou mkt va Rlatgan gAM kiuno. u

11 oktober 1861, sida 2

Thumbnail