Aftonbladet – 11 oktober 1861, sida 2

AA NN IV EAUTR UtBbe VUTUUTEr BYyTaD Hd vida klarare begrepp och humanare åsigter än något protestantiskt land. Vid meddela här det hufvudsakligaste af detta märkliga statsfördrag (Pacte fondamental,) hvaruti dock, besynnerligt nog, ingenting förekommer om natonalrepresentation och tryckfrihet. 1:0 En fullkomlig säkerhet till person, egendom och heder tillförsäkras formligen alla våra undersåtare samt alla innevånare i våra stater, af hvilken religion, mnationalitet eller folkstam de än må vara. I afsecude på denna säkerhet komma inga andra undantag att ega rum än i de mål, er ransakning och utslag öfverlemnas åt domstolarne, hvarefter målet underställes oss, som det tillkommer att antingen förordna om domens verkställi.het, eller att förvandla straffet eller anbefalla ny undersökning. 2:0. Alla våra undersåtare äro förpigtade ut erlägga utskylder, sådana de nu befinnas eller längre fram kunna stadgas, enligt en viss proportion, hv Iken än indivi dernas förmögenhetsvilkor må vara, så ali de höga ej äro mera derifrån befriade än de låga. 3:0. Muselmännerna och landet: öfriga invånare äro lika inför lagen, emedan denns förmån enligt sjelfva naturen: ordning tillkommer menniskan såsom sådan, hvilken hennes stälining än må vara. Rättvisan pål jorden är en vågskå!, som tjenar till att den I: som är i sin goda rätt skyddas emot våldsverkaren, den svage emot den mäktige. 4:0. Våra israelitiska undersåtare kunna ej tvingas att ändra religion eller förhindras i utöfningen af sin gudstjenst. Deras synagogor skola respekteras och skyddas för all slags förolämpning, enär deras ställning bör tillförsäkra dem om våra förmåner, likasom den äfven bör ålägga oss deras vård. 5:o. Då armån utgör en garani för allas säkerhet, och fördelarne deraf komma hela folket till godo, och då man a andra sidan bör taga i betraktande, att medborgaren behöfver använda en del af sin tid till sitt uppehälle och sin familjs behof; — så förklara vi, att vi ej komma att värfva soldater annorlunda än i enlighet med ett särskild: reglemente, efter konsk:iptionssystemet medelst lottning. Soldaten kommer ej att qvarstanna i tjensten utölver en bestämd tid: hvarom kommer att stadgas i en särskild militärla 6:0. fade fall då brottmålsdomstolen eger. att utlåta sig angående det straff, hvartill en undersåte af den israelitiska trosbekännelsen gjort sig Syldig, skall till domstolen adjungeras israelitiska ledamöter. 7:o. Vi vilja inrätta en handelsdomstol. 1 bestående af en president, en sekreterarc och flera ledamöter, utsedda bland musul: män och undersåtare till de maxrter, med hvilka vi stå i vänskapliga förbindelser. Denna domstol kommer att träda i verksamhet, sedan vi med främmande makter öf erenskommit om sättet, hvaruppå deras undersåtares ställning inför berörde domsto. skall bestämmas. Reglementet tör denna institution kommer alt affattas på ett Iestämdt och tydligt sätt, till förekommande af hvarje konflikt eller missförstånd. 8:0. Alla våra undersåter, muselmän eller andra, äro lika underkastade de i landet gällande lagar och stadganden. Ingen kommer i detta hänseende att tillgodonjuta något privilegium framför den andre. 9:0o. Handelsfrihet är gällande för alla och utan privilegier för någon. Regeringen alsäger sig sjelf all slags handelsrörelse och vill ej hindra någon att dermed sysselsätta sig. 10:0. Utlänningar, som vilja nedsätta sig i våra stater, kunna der utöfva hvarje industri och alla slags yrken, med vilkor att de underkasta sig gällande föreskrifter. 11:o. De kunna äfven med samma vilkor köpa all slags egendom, såsom hus. trädgårdar, jord, i likhet med landets öfriga inbyggare. Om bekännelsefriheten. Hvarje lagstiftare, som föreskrifver det goda och förbjuder det onda, tillkommer det att sjelf underkasta sig hvad han före skrifvit och undvika hvad han förbjudit, på let hans föreskrifter må iakttagas, och detta : enlighet med det moraliska axiom, som ifven religionen och filosolien godkänt: (Gör ej åt andra hvad, du ej vill att de kola göra dig!4 På grund häraf förbinda vi oss inför Gud att för alla våra undersåter, af hvilken religion de må vara, underlätta med alla de medel som stå i vår makt den fria och obehindrade utöfningen af deras religion. De af våra undersåter, som: icke äro muselmän, kunna ej tvingas alt ändra religion eller förhindras att göra det; men deras religionsförändring ssall ildrig kunna förläna dem en ny nationalitet, eller undandraga dem vår domsrätt. I ifseende på äktenskap och dermed gemenskap egande frågor, fadersväldet, vården om omyndiga, testamenten, arf och dylika skola de fortfarande lyda under andliga domstolar, hvilkas ledamöter utses af oss på förslag af deras äldste. Deras religiösa sammankomster få aldrig störas. Sålunda kommer en fullkomlig likhet inför lagen attl. cga rum, utan afseende på religion. Vi tillförsäkra formligen hvar och en af våra undersåter fullt åtnjutande af personlig säkerhet, moralisk såväl som materiel, så ramt han ej begått någon handling, som hör under domstolarnes bedömande. Denna handling skall endast kunna konstateras ge nom ett utslag, som bestämmes genom röstpluralitet efter afhörande af vittnen och den inklagades försvar. I de sålunda tillkomna itslagen skola vi ej kunna-göra någon anvan förändring än en sådan, som går ut på örmildring af de sålunda ådömda straffen. Ivar och en af polisen arresterad person skall inom 48 timmar få sig delgilven anedningen till sitt häktande. Vi lotva härmed formligen alla våra una. AE Ra Ar då mtill.