Aftonbladet – 10 oktober 1861, sida 3

Tillfrågad om sitt namn, visade sig skeppare: ika trilsk! Tengväll, som i honom tyckte si igenkänna en person med namn Broväll, had under samspråk yttrat: Jag känner nog ige lig, du heter Brovall4, hvart ll skepparen he! lakoniskt svarade: ja. Tengvall hade derp: frågat honom om han var den Brovall, so1var gift med Östermans dotter på Rådmansö hvartillskepparen svarade: Nej, det är bro min.4Efter dessa lakoniska upplysningar frå skepparens sida fick han afsegla. Först lång efterät kom Tergvall underfund med hur sake: förhöll sig. Ett annat vittne, tullvaktmästaren Granber; som härpå hördes, hade ingenting att förmäl till styrkande af Olssöns eller Brovalls falsk uppgifter. Granberg tyckte sig väl ha -hört at skepparen tog till godo med att kallas Broval men kunde ej bestämdt uppgifva, huruvidaha: bejakat det spörjsmål, som Tengvall gjorde he nom, öm Han varbror med Östermans måg pi Rådmänsö, ett slögtskäpsförhållande, som vi tullvisitationen syntes utgöra hufvudpunkten fö Tengvalls frågor. Olsson påstod att han ej seglat för god vind utah varit under kryssning, äfvensom att har mening varit att lägga till; ehuru han på skärm svarat, att han. var öfverlästig. Lika litet al var hade han haft med sitt yttrånde, att rä: torna ätit upp mätarbrefvet: Angående vi:tnc Tengvalls och tullinspektor Ekborns uj pgift ar han kallat sig Brovall; förklarade Olsson, a han derom ej sagt ett enda ord. Det var hans fel, att Tengvall och tullinspektoren mist tagit sig om hans person, hvarvid han låtit berc Han hade på alla frågor om sitt namn. hva: ken svarat det ena eller andra, utan tegat so en fisk, hvilket allt han med vittnen ville b: visa, hvarföre måle uppsköts, — Bland handlagda smuggelmål förekomm: 3:ne rörande beslag å ängbåten Svea: Frå: skräddaregesällen Höinrich Hartlieb, hvilken så som passagerare ankom med nämnde ångbåt fråt Liibeck den 5 dennes, hade en tulubb blifvi tagen, mellan-hvars öfvertyg och foder anträffa.. des diverse stufvar silkesvästtyger och silkessammet, till ett värde af 185 rdr 50 öre. — Fråi köksgossen Jönsson, hvilken inför rätten åtmin stone uppträdde som egare, hade vid samma res; blifvit anhållna diverse paketer bomullsvarot. hvilka påträffades bakom ett i skansen väl an bragt bräde Varorna voro värderade till 12 rdr 39. öre. — Afyenså hade från uppassaren H. Schliehte blifvit anhållet smuggelgods, beståend af yllekoftor, borddukar, ylleskjortor m. m., til ett värde af 54 rår 50 öre. De tilltalade erkänd. sin förseelse och fälldes att böta hälften af vårornas värdeellet i brist af tillgång till bötern: utfdlergå motsvärände fängelse; hvarjerfite varorni förktlaradeås förbråtha. ? i — År ängfartyget Bråviken, kommande frå Liäbeck: den :4dennes; hade-i ett väl apterad: lönnrum i maskinen anträffats åtskilligt smugg: gods; bestående afljus, knifvar) cigarrer, et större parti borstar och pefislar mi. m., uppskattad: i värde till -286rdr 50 öre. Irågavarände lönt rumshade icke utanstörstarsvårighet kunhat gåras tillgängligt, ty först måste en större jernskräf och sedan en tjock jefnplåt med spett uppbä das. Såsom egare till varorna hade eldaren WIströmangifvit sig) Han erkätide förseelsen oc fälldes attböta hälften afvarörhas värde elld: TE I fö rt hvarjemte det a hållöa godset förklarades förbrutet: Möt kapttnen å nämnde fartyg, Willman, som äfven bli vit instämd; then ej tillstädeskom; förbehöll sk -advokatfiskalen Tham, i egenskap af åklagart. att särskildt få göra sin talan gällande angåent ansvar för det i fartyget anträffade lönnrum, hva före målet i denna del uppsköts. i — A ångfartyget Gustaf II Adolf, som hit atlände från Libeck den 27 Sept., anträffades ä venR ett Parti smuggelgods, bestående af strunt por; ylleväfnader;-siden rm. mi, i värde uppska tadt till 124 rdr 82 öre. Smuggelgodset hadetafträffats instucketHär och. hvär i madrassernå. och uppgaf sig såsom egare dertill restauratricc C: Stoltz, sön fälldes att Leta haälfted af värdå: eller i brist af böter undergå motsvarande fäggelse, hvarjemte q set förklarades förbrutet. — Det störstå Beslaget gjordes å samma ån båt, hitkommande från Liibeck den 6 dennes, från mätrösen P.: Pettefsson, som var instän för tvenn mål på en gång, anhölls ett betyda. de parti socker, kaffe;-linne, cigarrer, heloc .halftylletyger,. spirituosa, strumpor m. m., tille sammanräknadt. värde af S92 rdr 35 öre. Frö städerskan. J. Svensson strumpor, kjortlar, nä lukar, kattuner m. m., till ett värde af 40 nr t öre. Från ;uppasserskan LWahlstedt likal des kappor, ylletygen hels.och halfyllestuf ar; t ettvärde af 8E rör 66 öre; samt från eldar I TöNansson socker; kappor, ylletygerm. mt stt Värde af 220 fdr 38 öre. Största delön Smuggelgbdset anträffades i ett större; särdeg: yndigt nrättadtlönhrum i skansen, och rest i fartygets kettingslårar. De tilltalade, :somvo cillstädes genom ombud, erkände förseelsen o älldes hvar för sig dtt böta hälften af varorn värde, Ivärjörite .det anhållha godset förkla les förbrutet. eg ee ; Motikåpten Neblärch, fördhde ångbåten GÅstaf AD Adolf: lader åklagaren -atlvokajfiskd Fham att särskildt fårutföra sin:talansför det artyget .anträffade lönnrum, hvarföre. målet lerna del öppsköts, enär Käpten Neukirch, sop ifyen blifvit ins ämd, ej var tillstädes. En principfråga rörände landtmäteriförrättninga Sistlidne tisdag förevar inför Wermdö skepp: aj ön pen i tingshuset vid Wermdö kyrli: ahdersökhing isett mål som otvifvelalktigt sk? draga sig icke ringa uppmärksamhet. blatk er med EN på a å bar bra rågan om Ss igheten. för landtmätat. Far Svata för -dömstol aga öm behörigt fö Iröjande af. skiftesförrättningar. Ländtmätes iskaten EE. Bergsten häde-hemligen å tjenstev: vägnar genom t. f. ländsfiskalen Axel Ekb5op nstämt EE Udersrande i Stöckholdt: än?G. er, underfyrkande om ansyar å hb dom Cnligt Bl 2 möm. iKlandtmäteriinstruk sö retgr förl se ne LA obehöri, fördröjt skiltesförrättning vid Brat: SA dre a SE NiLBratg målet Ppåropades Föto BAda parterna på sonligen. tillstädes. Hr Ekbom fikade IG börjansätt hr-Hegner: måtte fällas tilldet försutna vitet; 2 rdr; derföre ätt han. oaktadt kr lad; uteblef vid töregående vinterting: Hr Hi uer förklarade; att hän under de dagar nämnd: ung bege varit sysselsatt med tjenstförrättan: flera mil Hörr om Stockholm. Då åklagand: ombudet yrkade att sådant skulle styrkas, EN frände fr Högner, att shän hellre utderkästad: sig att utgifva det försutna vitet ärr besväret at först anskaffa. och scan till domstolen aflemtjs en sådan attest; förmenarde Hogner, att då gjorda framställningen härledde sig från envå handa motiver som sjelfva målet, nemligen begäret att trakassera honom. 4 Hr Hogner inlemnade derpå en skrift, den han gjorde invändnifig mot domstolens behörig het att upptaga målet till pröfning och detsamm: handlägga. ffter öfverläggning förklarade dock domstolen sig dertill behörig, mot hvilket beslin Hogner anmälde missnöje och erhöll, på gjord framställning, hänvisning att hos hofrätten; fullfölja sina besvär i sammanhang med hufvud